5 bold steps och att tvinga fram riktningen

Det finns något nästan komiskt i hur mycket tid organisationer lägger på strategi och hur lite som faktiskt förändras. Man samlas, analyserar, diskuterar och formulerar. Alla är överens om att något behöver hända. Ändå fortsätter det mesta som vanligt. Det beror sällan på brist på vilja. Det beror på brist på tydlighet. Metoden 5 bold steps är ett sätt att bryta det mönstret. Den tvingar fram konkreta, modiga målbilder som gör det omöjligt att gömma sig bakom vaga formuleringar. Och det är ofta just därför den fungerar.

Varför använda 5 bold steps

Metoden används för att skapa riktning som faktiskt leder till förändring. Den ersätter diffusa strategier med konkreta tillstånd som organisationen ska ha uppnått inom en viss tidsram. Det som gör metoden kraftfull är att den kopplar ihop tre saker som ofta är separerade. Vision, handling och uppföljning.

När dessa tre hänger ihop uppstår en tydlighet som påverkar hela systemet. Beslut blir enklare, prioriteringar tydligare och kommunikationen mer konkret. Metoden är särskilt användbar i situationer där man vill driva transformation. Det kan handla om digitalisering, hållbarhet, nya affärsmodeller eller organisationsförändring.

Den passar mindre bra när målet är att optimera något som redan fungerar. Då räcker ofta traditionella förbättringsmetoder.

Vem metoden är till för

5 bold steps är i första hand ett verktyg för ledningsgrupper och strategiska team. Det är där riktningen sätts och där modet behöver finnas. Men metoden får sin verkliga effekt först när den förankras i hela organisationen. När alla förstår vad de fem stegen innebär och hur deras arbete kopplar till dem. Den fungerar också mycket bra i tvärfunktionella sammanhang där flera perspektiv behöver samlas. Just eftersom den tvingar fram samsyn.

Vad metoden går ut på

Kärnan i metoden är att definiera fem konkreta tillstånd som ska vara uppnådda inom en given tidsram, ofta tre år. Det handlar inte om vad man ska göra, utan vad som ska vara sant när man är framme. Varje steg ska vara tillräckligt utmanande för att kräva förändring, men tillräckligt konkret för att kunna följas upp. Tillsammans ska de fem stegen beskriva en sammanhängande förflyttning.

Så arbetar du med metoden

  1. Arbetet börjar med att definiera ett antal områden du vill arbeta med, sikta på 5 st områden som känns relevanta. Vad är det vi vill förändra eller uppnå? Det kan vara övergripande strategiska riktningar eller specifikt områden som ökad hållbarhet, kundhantering, personalutveckling, AI användning, osv.
  2. Formulera sedan hinder, dvs sådant som stoppar er att komma vidare. Det kan vara interna eller externa hinder. Skapa en lista på de vanligaste motkrafterna.
  3. Formulera sedan medkrafter, dvs sådant som hjälper er. Vad kommer spela er i händerna och vilka nya möjligheter kommer öppnas om ni arbetar med områdena.
  4. Formulera nu 5 djärva steg. Detta är den viktiga delen. De fem djärva stegen skall vara formulerade så att det går att bedöma om de blivit uppnådda.
    Exempel:

    • 50 % av vår försäljning ska komma från produkter med återbrukat material
    • all personal ska ha gått en utbildning om risker och möjligheter med AI
    • 50% av våra intäckter skall komma från helt nya kunderbjudanden
    • vi skall ha genomfört 5 projekt som direkt påverkat den bilologiska mångfalden positivt
  5. Efter det följer en fas där idéerna utmanas. Är de tillräckligt modiga? Skulle de kräva att vi gör saker annorlunda? Eller är de bara en förlängning av det vi redan gör? De behöver bli mätbara eller åtminstone tydligt verifierbara. Det kan handla om procentsatser, genomförda förändringar eller specifika resultat.
  6. Slutligen så försöker ni formulera en vision utifrån alla insikter om områden, hinder, möjligheter och djärva steg. Denna vision skall vara en mening som tydligt förklarar riktningen.

Tips och saker att tänka på

En vanlig fallgrop är att formulera steg som är för försiktiga eller för generella. Då känns de bekväma, men de förändrar ingenting. Om inget skaver är det ofta ett tecken på att stegen inte är tillräckligt modiga.

En annan fallgrop är att blanda ihop aktiviteter och resultat. Att säga att man ska lansera ett initiativ är inte samma sak som att säga vad det initiativet ska ha lett till.

Det är också viktigt att undvika att göra för många steg. Begränsningen till fem är inte slumpmässig. Den tvingar fram fokus.

En viktig insikt är att arbetet med stegen är lika viktigt som resultatet. Diskussionerna som uppstår blottlägger olika perspektiv och prioriteringar. Det är där mycket av värdet ligger.

Råd till dig som faciliterar

Som facilitator har du en avgörande roll. Inte i att bidra med innehåll, utan i att skapa rätt förutsättningar. Din viktigaste uppgift är att hålla fokus på resultat och utmana otydlighet. När någon säger något som låter bra men är diffust behöver du ställa frågan vad det faktiskt innebär i praktiken. Du behöver också skapa trygghet för att våga vara modig. För många grupper är det ovant att formulera mål som faktiskt kräver förändring. Samtidigt behöver du våga stå kvar i spänningen. När diskussionerna blir intensiva är det ofta ett tecken på att ni närmar er något viktigt.

En annan viktig del är att hjälpa gruppen att hålla helheten. Att inte fastna i detaljer utan hela tiden återkoppla till riktningen.

Slutligen handlar mycket om tempo. För lång process riskerar att tappa energi. För kort process riskerar att bli ytlig. Balansen ligger i att ge tillräckligt med utrymme för reflektion, men ändå driva fram beslut.

Fungerar denna metod verkligen

Det som gör 5 bold steps så effektivt är egentligen inte metoden i sig. Det är vad den kräver av oss. Den kräver att vi är tydliga med vad vi vill uppnå. Att vi vågar formulera det på ett sätt som går att utvärdera. Och att vi är beredda att förändra oss själva för att nå dit.  Det är där det verkliga modet ligger. Och kanske är det därför så få strategier faktiskt fungerar. Inte för att vi saknar idéer, utan för att vi undviker det ögonblick där idéerna blir konkreta nog att kräva handling.

 

 

Om ”5 bold steps”

Strategi har en tendens att bli abstrakt. Vi pratar om riktning, positionering och transformation. Men utan konkreta målbilder blir det mer som en dimma än en väg. Alla tolkar den lite olika. Alla gör lite olika prioriteringar. Och eftersom ingen riktigt vet vad som faktiskt ska uppnås, blir det svårt att avgöra om man är på rätt väg. Det är lite som att säga att vi ska resa långt utan att bestämma vart. Det låter äventyrligt, men det leder sällan till något särskilt. Här kommer metoden med fem modiga steg in som en motreaktion.

Vad är egentligen grejen

Kärnan i metoden är nästan provocerande enkel. Istället för att formulera breda strategier definierar man fem tydliga, modiga steg som organisationen ska ha genomfört inom en viss tidsram. Inte aktiviteter. Inte ambitioner. Utan konkreta tillstånd som ska vara uppnådda. Det handlar om att beskriva framtiden som om den redan har hänt, men på ett sätt som går att följa upp. Det är här det börjar bli intressant. För när man tvingas formulera dessa steg märker man snabbt hur svårt det är att vara tydlig. Och hur avslöjande det blir när man inte är det.

Modet ligger inte i orden utan i konsekvensen

Det som gör stegen modiga är inte att de låter djärva. Det är att de kräver förändring. Ett steg som säger att vi ska bli bättre på hållbarhet förändrar ingenting. Ett steg som säger att femtio procent av våra intäkter ska komma från cirkulära affärsmodeller inom tre år gör det. Plötsligt måste något hända. Beslut måste tas. Prioriteringar måste ändras. Det blir obekvämt. Och det är precis det som är poängen.

När siffror blir en katalysator för verklighet

En av de mest kraftfulla aspekterna i metoden är att stegen gärna innehåller siffror eller tydliga milstolpar. Inte för att allt kan mätas, utan för att det som inte går att följa upp sällan blir gjort. När man säger att något ska vara klart, uppnått eller förändrat på ett konkret sätt, skapas en annan typ av ansvar. Det blir svårare att gömma sig bakom formuleringar. Svårare att säga att vi är på väg. Antingen har det hänt eller så har det inte. Och det är en ganska befriande tydlighet.

Kontexten avgör riktningen

Metoden i sig är neutral. Det är kontexten som ger den kraft. I en organisation som arbetar med AI kan de fem stegen handla om att ha implementerat AI i alla kärnprocesser, att ha byggt egna modeller eller att ha skapat nya affärsmodeller baserade på data. I en organisation med fokus på hållbarhet kan det handla om att eliminera utsläpp i vissa delar av värdekedjan, att förändra materialval eller att ställa om hela produktportföljen. Det viktiga är inte vad stegen är, utan att de hänger ihop och pekar i samma riktning. De ska tillsammans beskriva en förflyttning som känns både utmanande och möjlig.

Vad som händer när samsyn saknas

Det kanske mest underskattade värdet i metoden är inte själva stegen, utan processen att komma fram till dem. För när man börjar diskutera vad de fem modiga stegen faktiskt ska vara, uppstår något. Oenighet. Och det är en gåva. För utan samsyn på vad som är viktigt kommer organisationen att dra åt olika håll. Vissa prioriterar kortsiktig lönsamhet, andra långsiktig transformation. Vissa vill experimentera, andra vill effektivisera. Utan en gemensam bild av vad som verkligen ska uppnås blir strategin en kompromiss som ingen riktigt tror på. Och då händer det som alltid händer. Man fortsätter som vanligt.

Systemeffekten som ofta underskattas

När fem tydliga steg väl är definierade börjar något hända i systemet. Beslut blir enklare att ta eftersom de kan kopplas till stegen. Initiativ kan prioriteras eller avslutas baserat på om de bidrar. Kommunikation blir tydligare eftersom alla vet vad som är viktigt. Det skapas en slags gravitation i organisationen. Allt börjar dras mot samma riktning. Det betyder inte att allt går snabbt. Men det betyder att det går åt samma håll. Och det är en enorm skillnad.

Tre år räcker oftast

En intressant erfarenhet från att använda metoden konsekvent är att de flesta organisationer faktiskt når sina fem steg inom tre år. Inte för att de var enkla, utan för att de blev tydliga. När riktningen är klar och uppföljningen konkret försvinner mycket av det som annars bromsar. Otydlighet, tvekan och interna diskussioner ersätts av handling. Det är som att gå från att leta efter vägen till att faktiskt gå den.

När metoden inte fungerar

Det är viktigt att säga att detta inte är en magisk lösning. Om stegen formuleras för försiktigt händer inget. Om de formuleras utan förankring uppstår motstånd. Om de inte följs upp blir de snabbt irrelevanta. Och kanske viktigast av allt. Om ledarskapet inte står för stegen när det börjar skava, då faller allt tillbaka i gamla mönster. Modet måste vara uthålligt, inte bara initialt.

Kanske är det mest intressanta med fem modiga steg inte att de skapar strategi, utan att de avslöjar den. För när du tvingas säga vad som faktiskt ska ha hänt om tre år, då blir det tydligt vad du verkligen tror på. Och vad du inte är beredd att förändra. Frågan är inte om din organisation har en strategi. Frågan är om den är tillräckligt tydlig för att kräva mod.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *