I en tid av ökande komplexitet och globala kriser står vi inför system som inte längre levererar det de en gång var tänkta att göra. Ojämlikhet, klimatförändringar, ohälsa och resursöveranvändning är inte problem med enkla lösningar. De är symptom på djupare strukturer i våra samhälls- och produktionssystem.
För att möta dessa utmaningar räcker det inte att optimera det gamla, vi måste transformera systemen i grunden.
Men hur förändrar man ett system? Och hur engagerar man många i den förändringen?
Tre metoder har visat sig särskilt kraftfulla i arbetet med systeminnovation:
Three Horizons, Systems Mapping och Iceberg Method.
Varför behövs systeminnovationsverktyg?
Systemförändring kräver mer än goda intentioner. Den kräver:
- En gemensam bild av nuläget och dess orsaker
- En vision om en bättre framtid
- En förståelse för de krafter som håller systemet kvar i gamla mönster
- Ett utrymme för att experimentera med nya vägar framåt
- Möjligheter att engagera många olika intressenter i en samverkande process
Det är här som metoderna kommer in, inte som färdiga svar, utan som samtalsverktyg, tänkeredskap och samarbetsplattformar.
Three Horizons – Att navigera mellan nu och framtid
Three Horizons-modellen hjälper oss att tänka strategiskt över tid. Den delar upp systemförändring i tre samtidiga horisonter:
- Horisont 1: Det nuvarande systemet, det vi känner igen, men som är på väg att bli otillräckligt.
- Horisont 2: Innovationszonen där experiment och konflikter mellan nytt och gammalt uppstår.
- Horisont 3: Framtidens system, en visionär riktning för hur vi vill att det ska fungera.
Modellen visar att vi måste arbeta med alla tre horisonter samtidigt. Vi kan inte bara planera för framtiden utan att förstå nuläget, och vi kan inte förändra nuet utan att ha ett mål. Det är också ett sätt att inkludera olika aktörer. Vissa är bättre på att förvalta nuet, andra på att skapa nytt.
Att förstå helheten och relationerna
Systems Mapping används för att synliggöra relationerna mellan aktörer, drivkrafter, hinder och flöden i ett system. Kartläggningen visar inte bara vad som finns i systemet, utan hur det hänger ihop.
Det gör det lättare att:
- Identifiera systemets struktur och flaskhalsar
- Se dynamiken över tid
- Få olika aktörer att enas om en gemensam bild
Kartläggningen är inte slutmålet, det är samtalet runt kartan som skapar lärande, förståelse och samverkan.
Iceberg Method – Att gå under ytan
Iceberg Method är ett kraftfullt analysverktyg som hjälper oss att se bortom de synliga händelserna och förstå de djupare strukturerna. Den delar upp förståelsen i fyra nivåer:
- Händelser
Det vi ser (t.ex. hög energianvändning i en stad) - Mönster och trender
Återkommande beteenden (t.ex. ökad urbanisering) - Systemstruktur
Regler, incitament, institutioner (t.ex. byggnormer, fossilberoende infrastruktur) - Tankemönster
Normer, antaganden och världsbild (t.ex. tillväxt = välfärd)
Att arbeta med Iceberg Method gör det möjligt att rikta förändringsarbetet mot det djupare lagret, där verklig systemtransformation tar form.
Hur metoderna samverkar
Dessa tre verktyg fyller olika men komplementära funktioner i en systeminnovationsprocess:
- Iceberg Method hjälper oss att förstå varför systemet är som det är, dess struktur och kulturella normer.
- Systems Mapping ger oss en visuell modell av hur olika delar och relationer fungerar just nu.
- Three Horizons hjälper oss att tänka långsiktigt och strategiskt över tid, från nuläge till önskat framtida system.
Tillsammans skapar de ett ramverk för att både förstå och förändra.
I vilken ordning bör de användas?
En möjlig sekvens ser ut så här:
- Iceberg Method
Börja med att gräva djupt: Vad är det som formar beteendet vi ser? Vilka värderingar styr systemet? - Systems Mapping
Gå vidare till att rita upp relationerna, aktörerna och flödena i nuläget. - Three Horizons
Använd sedan modellen för att föreställa er vägar framåt och formulera en strategi för förändring.
Det handlar inte om att följa en linjär process, ofta går man fram och tillbaka mellan metoderna, för varje metod väcker nya insikter.
Exempel
En hållbar stadsutveckling
En stad ville öka sitt hållbarhetsarbete, men stötte på motstånd och fragmentering mellan förvaltningar, företag och medborgare.
- Med Iceberg Method började man utforska varför vissa beslut alltid ledde till bilberoende lösningar och insåg att ett underliggande antagande var att bilen är synonym med frihet.
- Med Systems Mapping identifierades aktörer, flöden och hinder, till exempel att skolan, trafikkontoret och fastighetsägare inte samverkade kring skoltransporter.
- Med Three Horizons skapades en framtidsvision där staden hade trygga gång- och cykelnätverk för barn, nya mobilitetslösningar och sammanhängande grönområden. Horisont 2 blev ett testområde för gemensam mobilitet i samarbete med medborgare.
Det blev ett gemensamt arbete mot en systemförändring där fler kunde delta – från idé till praktik.
Systeminnovation kräver samarbete och samtalsverktyg
Vi kan inte förändra system utan att förstå dem. Vi kan inte förstå dem utan att samtala om dem. Och vi kan inte samtala om dem om vi inte har gemensamma verktyg för att synliggöra dem.
Three Horizons, Systems Mapping och Iceberg Method är tre sådana verktyg. Tillsammans skapar de ett kraftfullt stöd för dialog, reflektion, strategi och handling i komplexa frågor.
I arbetet med hållbar utveckling, klimatomställning eller social innovation kommer vi behöva fler som tänker systemiskt, fler som vågar utmana det invanda och fler verktyg som gör komplexiteten begriplig och delaktig.
