När vi talar om systeminnovation tänker många på omställningen till cirkulär ekonomi, digitalisering eller nya affärsmodeller som förändrar hela branscher. Men alla dessa bleknar i jämförelse med det system vi redan lever mitt i.
Det biologiska ekosystemet är det största och mest komplexa systemet på jorden. Det är också det system som idag är mest hotat och där behovet av systeminnovation är som störst.
Systeminnovation som verktyg
Systeminnovation handlar om att förändra inte bara en produkt eller en process, utan hela det nätverk av aktörer, strukturer och drivkrafter som gör att ett system fungerar. Helheten.
Verktyg som används i systeminnovation är ofta kartläggning av intressenter, visualisering av flöden, identifiering av låsningar och utveckling av nya samverkansformer. När dessa verktyg tillämpas på biologiska ekosystem blir utmaningen monumental eftersom aktörerna inte bara är människor och organisationer, utan även arter, klimatförhållanden och naturliga cykler.
När människan förändrar spelplanen
Människan har under de senaste århundradena blivit en av de mest inflytelserika aktörerna i det biologiska systemet. Jordbruk, urbanisering, industri och transporter påverkar allt från pollinerande insekter till haven och atmosfären.
Att arbeta med systeminnovation i detta sammanhang innebär att inte bara se till hur människor samverkar, utan också hur vi kan skapa strukturer där naturen återfår sitt spelrum.
Ett exempel är återställningen av våtmarker. Våtmarker är naturliga system som lagrar koldioxid, renar vatten och skapar livsmiljöer för en mängd arter. Men när de dikas ut för jordbruk förlorar vi dessa funktioner.
Genom att återställa våtmarker skapas nya samverkansmodeller där lantbruk, biologisk mångfald och klimatnytta kan existera samtidigt. Även om ”våtmarker” inte låter som en framtidsaktivitet, så är det precis just det. Detta är systeminnovation på riktigt eftersom det förändrar hela logiken i markanvändningen.
Ekonomins roll i ekosystemets innovation
En av de stora utmaningarna är att ekonomiska system traditionellt bygger på kortsiktig effektivitet medan biologiska system bygger på långsiktig resiliens. Här krävs nya affärsmodeller som belönar bevarande och återställning. Betalning för ekosystemtjänster är ett exempel där markägare kan få ersättning för att sköta skogar, ängar eller våtmarker på ett sätt som gynnar både människor och natur. De som förstör får betala till de som återställer. Då tänker sig de som bygger en extra gång på vad de kan bidra med mer. På så sätt kan ekonomin bli en drivkraft för systeminnovation snarare än en motkraft.
Tekniska lösningar som del av helheten
Teknologi kan spela en viktig roll men kan aldrig ensamt lösa problemen. Satellitövervakning kan hjälpa oss att förstå avskogningens omfattning. AI kan modellera hur olika åtgärder påverkar biodiversiteten. Men den avgörande systeminnovationen ligger i att förändra beteenden, institutioner och regler. Tekniken blir verktyg för att förstärka de nya mönstren men inte ersätta själva systemskiftet.
När naturen själv visar vägen
Det intressanta med biologiska system är att de själva är mästare på innovation. Evolutionen är en ständig process av anpassning, mångfald och experiment. När vi bygger systeminnovation inspirerade av naturen, så kallad biomimik, kan vi hitta lösningar som både är effektiva och hållbara.
Till exempel har forskare inspirerats av myrstackars decentraliserade organisation för att utveckla logistiksystem och nätverk. På samma sätt kan vi tänka när vi bygger nya strukturer för energi, mat och material.
Ett nytt ledarskap för systeminnovation
För att det biologiska ekosystemet ska överleva i balans krävs ett nytt slags ledarskap. Inte bara politiskt eller företagsmässigt, utan ett ledarskap som ser bortom generationer och kortsiktiga vinster. Det handlar om att leda med förståelsen att vår civilisation är inbäddad i ett större system och att varje beslut vi tar har konsekvenser långt bortom vår egen vardag.
Det ultimata systeminnovationsbehovet
Alla systeminnovationer vi diskuterar idag, från digitalisering till energiomställning, måste ses som delar av ett större pussel.
Det biologiska ekosystemet är själva ramen. Om ramen faller isär spelar det ingen roll hur väl vi lyckas med de andra delarna. Därför är naturen och dess överlevnad det ultimata systeminnovationsbehovet.
Vi måste lära oss att använda verktygen för systemförändring på ett sätt som inte bara bygger nya affärer och samhällsstrukturer, utan också stärker de livsbetingelser som gör vår existens möjlig.
