När man arbetar med innovation i komplexa system uppstår ofta en känsla av att allt hänger ihop men att det är svårt att veta var man ska börja. Teknik finns. Aktörer finns. Behov finns. Men ändå händer inte det man hoppas på. Det är här TIS-metoden, Technology Innovation Systems, blir ett kraftfullt verktyg.
Den hjälper oss att förstå varför vissa innovationer växer fram och andra inte. Och ännu viktigare, den hjälper oss att se vad som saknas i systemet för att förändring ska ske.
Vad är Technology Innovation Systems
TIS är ett ramverk som utvecklats inom innovationsforskning för att analysera hur nya teknologier utvecklas, sprids och etableras i samhället.
Istället för att bara titta på själva tekniken fokuserar TIS på hela systemet runt tekniken. Det handlar om aktörer, institutioner, nätverk, marknader och processer som tillsammans avgör om en innovation lyckas eller inte. Man kan säga att TIS flyttar fokus från uppfinningen till ekosystemet.
En ny teknik räcker inte. Den måste få stöd av ett fungerande system.
De centrala delarna i TIS
TIS består av ett antal funktioner som beskriver vad som behöver finnas på plats för att en innovation ska utvecklas.
- Dessa funktioner används för att analysera systemets styrkor och svagheter.
- Kunskapsutveckling handlar om forskning, lärande och teknisk utveckling.
- Entreprenöriellt experimenterande handlar om att testa idéer i praktiken.
- Riktning och vision handlar om att skapa en gemensam bild av vart systemet är på väg.
- Marknadsbildning handlar om att skapa efterfrågan och affärsmöjligheter.
- Resursmobilisering handlar om att få tillgång till kapital, kompetens och infrastruktur.
- Legitimering handlar om att skapa acceptans och förtroende för tekniken.
- Nätverksbyggande handlar om att koppla samman aktörer och skapa samverkan.
Tillsammans beskriver dessa funktioner hur ett innovationssystem fungerar eller inte fungerar.
Hur man arbetar med metoden
Att arbeta med TIS handlar i grunden om att analysera ett system utifrån dessa funktioner.
Man börjar med att definiera vilken teknik eller vilket område man vill förstå.
Det kan vara elektrifiering av transporter, cirkulära materialflöden eller digital vård.
Sedan analyserar man varje funktion.
Finns det tillräcklig kunskapsutveckling. Testas lösningar i verkligheten. Finns det en tydlig riktning. Finns det en marknad. Finns det resurser. Är tekniken accepterad. Samarbetar aktörerna.
Genom denna analys får man en bild av systemets tillstånd. Det som ofta blir tydligt är att vissa delar fungerar bra medan andra saknas. Och det är ofta just de saknade delarna som förklarar varför förändring inte sker.
Ranking som skapar insikt
En särskilt användbar del av TIS-metoden är att ranka de olika funktionerna.
- Genom att bedöma hur stark varje funktion är får man en tydligare bild av systemets balans.
- Om kunskapsutvecklingen är stark men marknadsbildningen svag vet man att tekniken finns men att den inte når ut.
- Om det finns en tydlig vision men brist på resurser vet man att ambitionen är hög men förutsättningarna saknas.
- Ranking gör analysen mer konkret.
Det skapar också en gemensam bild mellan aktörer som annars kan ha olika uppfattningar. Plötsligt blir det tydligt var systemet brister.
Metaforen med växthuset
Man kan likna TIS vid ett växthus.
Tekniken är fröet. Men för att fröet ska växa behövs ljus, vatten, näring och rätt temperatur. Om en av dessa faktorer saknas växer inte plantan som den ska.
TIS hjälper oss att se vilka faktorer som saknas i växthuset. Och vad som behöver justeras för att tillväxt ska ske.
TIS i systeminnovation
Systeminnovation handlar om att förändra hela system, inte bara enskilda lösningar. Det gör TIS särskilt relevant. I systeminnovation arbetar man ofta med komplexa utmaningar där många aktörer är involverade.
TIS ger då ett strukturerat sätt att förstå systemet.
Det hjälper till att identifiera hävstänger för förändring. Istället för att bara utveckla en ny lösning kan man arbeta med att stärka de funktioner som saknas. Det kan handla om att skapa nya marknader, bygga legitimitet eller mobilisera resurser.
Koppling till Vinnovas fem systemdimensioner
TIS kan också kopplas till de systemdimensioner som ofta används i svensk innovationspolitik.
- Aktörer och relationer motsvarar TIS fokus på nätverk och samverkan.
- Regelverk och institutioner kopplar till legitimering och riktning.
- Resurser kopplar till mobilisering av kapital och kompetens.
- Marknader kopplar direkt till marknadsbildning.
- Kunskap och lärande kopplar till kunskapsutveckling och experimenterande.
Genom att kombinera dessa perspektiv får man en ännu rikare bild av systemet.
TIS blir då ett sätt att operationalisera systemtänkande.
Exempel på användning
TIS har använts i många sammanhang, särskilt inom energiomställning.
Analyser av förnybar energi har visat att tekniken ofta funnits länge men att brist på legitimitet och marknad bromsat utvecklingen. När policy, investeringar och samhällsacceptans förändrats har utvecklingen accelererat.
Ett annat exempel är elektrifiering av transporter där tekniken utvecklas snabbt men där laddinfrastruktur, affärsmodeller och beteenden fortfarande är avgörande. TIS hjälper till att förstå dessa samband.
Från analys till handling
Den stora styrkan i TIS är att den inte bara beskriver systemet utan också pekar på vad som behöver göras.
- Om legitimiteten är låg behöver man arbeta med kommunikation och policy.
- Om resurser saknas behöver man mobilisera investeringar.
- Om nätverk saknas behöver man skapa samverkansplattformar.
Det blir ett sätt att gå från förståelse till handling.
Ett språk för komplexitet
TIS ger ett gemensamt språk för att prata om innovation i komplexa system. Det gör det lättare för olika aktörer att förstå varandra. Det gör det också lättare att se varför förändring ibland går långsamt. Inte för att idéerna är dåliga utan för att systemet inte är redo.
Och det är kanske den viktigaste insikten.
Innovation handlar inte bara om att skapa nya lösningar. Det handlar om att skapa system där lösningarna kan växa.
