Döda fiskar simmar inte mot strömmen

Vi människor skrattar ofta åt djurens beteenden när de, till synes oförmögna att förstå världen vi skapat, går rakt in i problem. Som havssköldpaddor som kläcks på stranden och instinktivt följer ljuset mot det de tror är månen över havet. Men när människor placerar ljus från hotell, vägar och villor nära stranden, luras sköldpaddorna att gå åt fel håll, upp på land, mot döden. Vi tycker kanske synd om dem. Vi tänker att de inte förstår. Att de inte kan bättre.

Men vi är inte särskilt annorlunda.

Vi följer ljuset även om det leder fel

Varje dag utsätter vi oss för ett flöde av information som pockar på vår uppmärksamhet. Ljus i form av pushnotiser, nyhetsrubriker, sensationella händelser, katastrofer och konflikter. Vi stirrar, skrollar, klickar som om våra hjärnor också är förprogrammerade att gå mot det starkaste ljuset, oavsett om det leder oss fel.

När vi fastnar i nyheter som ger oss oro och passivitet, snarare än insikter och vilja att agera, påminner vi om sköldpaddorna som inte hittar till havet. Samtidigt behövs vi, mer än någonsin, i en annan riktning: att bygga ett bättre samhälle, att lösa klimatkrisen, att hitta nya sätt att leva tillsammans, att innovera för framtiden.

Det kräver något mer än att bara följa med.

Det kräver att vi simmar mot strömmen.

Shortcut brain i en komplex värld

Människans hjärna är fantastisk, men inte perfekt. Den är byggd för att hitta genvägar, så kallade heuristics, för att snabbt fatta beslut i en värld som tidigare var mer förutsägbar. Men dagens samhälle är inte savannen. Världen är global, digital, accelererande och full av motsägelsefull information.

I denna komplexitet fungerar inte våra mentala genvägar lika väl. Vi drar slutsatser för snabbt. Vi litar på magkänsla istället för data. Vi söker det som bekräftar vår världsbild snarare än det som utmanar den. Det är shortcut brain i praktiken, och det är farligt när världen är i förändring.

Därför blir två förmågor allt viktigare: kritiskt tänkande och kreativitet.

Att tänka nytt kräver att våga tänka annorlunda

Kritiskt tänkande hjälper oss att inte bara acceptera det som verkar ”sunt förnuft”. Det tränar oss att ställa frågor, se nyanser, identifiera dolda antaganden. Det är ett sätt att ta kontroll över vår riktning i stället för att följa flocken.

Men det räcker inte att säga nej till det gamla. Vi måste också säga ja till det nya. Det är där kreativiteten kommer in. Kreativt tänkande är inte bara att hitta på idéer, det är att föreställa sig andra vägar, alternativa lösningar, oväntade kombinationer. Det är att tänka: tänk om det fanns ett annat sätt?

Kreativitet och kritiskt tänkande tillsammans gör det möjligt att inte bara ifrågasätta strömmen, utan att faktiskt börja simma åt ett annat håll.

Exempel på att vända perspektivet

När vi antar att något är för dyrt

Vi kanske säger att hållbara alternativ inte säljer för att de kostar mer. Men kreativt tänkande kan ställa frågan: Vad händer om vi säljer användning i stället för ägande? Eller vad händer om vi paketerar det hållbara som det mest attraktiva?

När vi antar att ingen vill ändra sitt beteende

Kritisk analys visar ofta att människor vill göra rätt, men att systemet inte stödjer det. Om vi designar om systemet, gör det enklare, billigare eller mer socialt att agera hållbart, då följer beteendeförändring ofta av sig själv.

När vi säger att det inte går

Det är ofta för att vi tittar på problemet med fel glasögon. Kreativa processer som ”design thinking” eller metoder för systeminnovation hjälper oss att se problemet i en ny kontext, vilket ofta avslöjar möjligheter vi inte såg tidigare.

Att inte agera är också ett val

När vi slutar tänka själva och bara följer med, gör vi det döda fiskar gör: vi flyter med strömmen. Men världen behöver fler levande tänkare. Fler som ifrågasätter det invanda. Fler som inte låter shortcut brain avgöra vad som är sant. Fler som säger: ”Det där ljuset kanske är fel riktning. Vad finns i andra änden?”

Det börjar med att vi vågar ta ett steg tillbaka och fråga: Är det vi gör nu det bästa vi kan göra? Och om svaret inte är ett övertygat ja, då behöver vi vända oss mot kreativitetens kraft, det kritiska tänkandets skärpa, och välja att simma i en annan riktning.

För framtiden tillhör inte de som följer ljuset blint.

Den tillhör de som vågar tända ett nytt.