Att driva systemförändrande projekt är en komplex utmaning. Sådana projekt kräver en förmåga att hantera stora, sammanflätade frågor som ofta innebär att bryta upp etablerade mönster och bygga nya, hållbara strukturer. I detta sammanhang erbjuder See-Do-Learn-ramverket ett kraftfullt sätt att organisera processer, driva förändring och skapa verkligt lärande. Genom att fokusera på att observera, agera och reflektera ger ramverket en praktisk och iterativ grund för att nå projektmål.
See: Upptäcka och provocera fram förändring
I systemförändrande projekt börjar allt med att observera världen – att verkligen se. Det handlar om att identifiera problem, möjligheter och mönster i det system som ska förändras. See-delen är avgörande för att väcka insikter och starta förändring genom att ibland även utmana status quo.
Ett exempel på kraften i observation och provokation är Benettons banbrytande reklamkampanjer på 1980- och 1990-talen. Genom bilder som provocerade fram diskussioner om sociala frågor – som rasism, aids och miljöproblem – tvingade Benetton världen att se dessa problem ur nya perspektiv. I ett projekt kan liknande ”provokativa observationer” göras genom att använda data, storytelling eller visuella representationer för att belysa missförhållanden och skapa motivation för förändring.
I praktiken kan See-fasen inkludera:
- Kartläggning av system och intressenter.
- Sammanställning av data och analys för att identifiera nyckelutmaningar.
- Skapande av narrativ som får människor att ifrågasätta gamla antaganden och öppna för nya idéer.
Do: Agera och experimentera för att driva förändring
Om See skapar en förståelse för vad som behöver förändras, är Do-delen kärnan i transformationen. Här handlar det om att testa idéer och lösningar i praktiken, snarare än att fastna i långa planerings- eller tänkandefaser. Experimenterandet är centralt – genom att agera baserat på det vi sett kan vi få fram ny kunskap och insikter.
Till skillnad från ”Think-Do”-modeller, som fokuserar på att tänka innan man gör, bygger See-Do-Learn på att göra för att lära. Detta gör processen dynamisk och praktisk. Genom att våga testa, prototypa och experimentera kan vi:
- Utmana existerande processer.
- Prova nya idéer och se vad som fungerar (eller inte fungerar) i verkligheten.
- Justera snabbt baserat på direkt återkoppling.
Ett exempel kan vara brainstorming-sessioner där fokus ligger på att omsätta idéer i handling, till exempel genom att bygga enkla prototyper, arrangera rollspel eller simulera nya system direkt efter att de föreslagits.
Learn: Reflektera och bygga kompetens
Förändring blir bara meningsfull om vi lär oss av den. Learn-delen handlar om att reflektera över resultaten av det vi gjort under Do-fasen. Det är här vi kopplar erfarenheter till insikter och bygger kompetens för framtiden.
Reflektion är inte passiv – det är en aktiv process där vi:
- Analyserar vad som fungerade och varför.
- Förstår misslyckanden och hur vi kan undvika dem.
- Drar slutsatser som stärker nästa iteration av See-Do-Learn-cykeln.
Kompetens skapas inte bara genom att uppleva något nytt, utan genom att systematiskt bearbeta dessa erfarenheter. När vi reflekterar tillsammans i ett team skapar vi en gemensam kunskapsbas som stärker framtida beslut och handlingar.
See-Do-Learn som bas för projektets processer
Ett av de mest kraftfulla dragen i See-Do-Learn-ramverket är att det erbjuder en struktur som kan användas för att organisera olika aktiviteter och metoder inom ett projekt. Det blir som en flexibel ram att ”hänga upp” processer och aktiviteter kring.
- See-fasen kan användas som förberedelse för aktiviteter som kreativa workshops, där observationer och insikter ger en gemensam förståelse för problemet.
- Do-fasen kan förankra brainstorming-sessioner i praktiska experiment snarare än i abstrakt tänkande, till exempel genom att direkt bygga prototyper eller genomföra enkla tester.
- Learn-fasen gör att processen inte stannar vid idéer och handlingar utan leder till djupare lärande och kontinuerlig förbättring.
Komplement till andra metoder
See-Do-Learn fungerar inte isolerat utan kompletterar andra metoder, som design thinking och agila processer. Där design thinking betonar empati och problemlösning och agilitet fokuserar på snabbhet och flexibilitet, ger See-Do-Learn en mer iterativ och helhetsinriktad bas.
Till exempel:
- Design thinking: See-Do-Learn ger en tydligare väg för att omsätta insikter från empatifasen i konkreta handlingar och lärande.
- Agilitet: Ramverket stärker den reflekterande aspekten av sprintar och iterationer, vilket kan saknas i snabba agila cykler.
Kraften i See-Do-Learn
See-Do-Learn-ramverket skapar ett förhållningssätt där observation, handling och reflektion knyts samman i en iterativ process. Detta gör det till en ovärderlig metod för systemförändrande projekt där både insikt och flexibilitet krävs för att navigera komplexitet och skapa långsiktig förändring. Genom att använda ramverket kan projektteam inte bara nå sina mål – de kan också utveckla en djupare förståelse för systemen de förändrar och en uthållig kompetens för framtida utmaningar.
