När vi talar om systemförändring handlar det ofta om att förstå hur olika nivåer i samhället samspelar. Vissa förändringar sker snabbt och synligt, andra tar årtionden och sker nästan omärkligt i bakgrunden. Multi Level Perspective (MLP) är en metod för att se dessa olika lager av förändring och förstå hur de påverkar varandra.
Det är ett sätt att se samhället inte som en maskin där man byter ut delar, utan som ett levande ekosystem av människor, vanor, strukturer och teknologier som tillsammans formar framtiden.
De tre nivåerna i Multi Level Perspective
MLP utgår från tre nivåer av förändring: landskapet, regimerna och nischerna.
- Landskapsnivån representerar de stora och långsamma förändringarna i samhället. Det kan handla om klimatförändringar, demografiska trender, kulturella värderingar eller globala ekonomiska rörelser. De är svåra att påverka direkt men skapar förutsättningarna för allt annat. Exempelvis har digitaliseringen och globaliseringen förändrat hela vår syn på arbete och kunskap, något som påverkar både politik, ekonomi och vardagsliv.
- Regimnivån är den dominerande strukturen i samhället, där dagens institutioner, affärsmodeller, teknologier och normer finns. Det är här systemet försöker upprätthålla stabilitet. Exempel är energisystemet, transportsystemet eller skolsystemet. Regimer tenderar att skydda sig själva genom regler, rutiner och etablerade intressen. En bensindriven bilindustri är ett typiskt exempel på en regim som länge motstod förändring mot eldrift eftersom hela dess infrastruktur byggde på fossila bränslen.
- Nischnivån är där experimenten sker. Här testas nya idéer, teknologier och sätt att tänka. Nischer är innovationsmiljöer där aktörer vågar prova nytt utan att följa de etablerade reglerna. Exempel är småskaliga projekt med delningsekonomi, lokala energikooperativ eller pilotprojekt inom cirkulär ekonomi. De är ofta sköra men kan växa i betydelse när landskapet förändras och regimerna inte längre klarar att hantera nya krav.
Ett levande exempel är transportsektorns omställning
För att förstå hur MLP fungerar i praktiken kan vi ta transportsektorn som exempel. På landskapsnivån har vi klimatförändringar, stigande oljepriser och ett växande politiskt tryck på att minska utsläppen. På regimnivån finns den etablerade bilindustrin, infrastruktur för vägar och bränsle samt invanda beteenden där bilen symboliserar frihet och status. På nischnivån växer nya lösningar fram som elbilar, självkörande fordon, cykelinfrastruktur och kollektivtrafik med digitala delningstjänster.
När landskapet förändras, exempelvis genom nya klimatmål eller teknologiska genombrott, börjar regimen vackla. Det öppnar upp möjligheter för nischerna att växa och ibland ersätta det gamla systemet. Det är så systemförändring sker: genom samspelet mellan nivåerna.
Varför MLP förändrar hur vi tänker
Traditionellt försöker organisationer lösa problem genom att fokusera på den nivå de själva verkar inom. En transportmyndighet förbättrar kollektivtrafiken, ett företag effektiviserar produktionen, en kommun försöker planera om trafiken. Men utan att förstå hur dessa nivåer samspelar riskerar man att bara behandla symtomen, inte orsakerna.
MLP erbjuder ett tankesätt som ser helheten. Den hjälper oss förstå varför vissa innovationer fastnar, varför förändring ibland känns omöjlig, och hur rätt timing kan göra hela skillnaden. Metoden gör det möjligt att se att även små experiment kan få enorm effekt om de placeras i rätt systemdynamik.
När organisationer arbetar med MLP i workshops eller systemtänkningsövningar händer något viktigt: perspektiven vidgas. Deltagarna börjar se sina egna verksamheter som delar av större system och förstår att deras beslut kan bidra till förändring på andra nivåer. Det skapar en känsla av meningsfullhet och handlingskraft som ofta saknas i traditionella förändringsprojekt.
Från analys till handling
En av styrkorna i MLP är att den inte bara används för att analysera problem utan också för att skapa förändringsstrategier. Genom att kartlägga var i systemet olika aktörer befinner sig kan man identifiera var de största möjligheterna finns.
Om man exempelvis arbetar med hållbar livsmedelsproduktion kan man se att landskapet förändras genom ökade krav på klimatneutralitet. Regimen utgörs av storskaliga jordbruksmodeller och livsmedelskedjor, medan nischerna kan vara regenerativt jordbruk eller urbana odlingar. Genom att stödja nischerna och samtidigt påverka regimens regler, som subventioner och upphandlingskrav, kan man skapa en rörelse mot ett nytt hållbart system.
Detta sätt att tänka gör att organisationer inte fastnar i frågan om vad de kan göra, utan snarare ser sig som en del av en större förändringsprocess.
Kopplingen till Three Horizons
MLP har nära släktskap med modellen Three Horizons som beskriver hur framtidens system växer fram. I Three Horizons representerar det första horisonten det nuvarande systemet, det andra horisonten övergången och det tredje den framtida visionen. MLP kan ses som ett sätt att förklara varför dessa horisonter existerar samtidigt. Regimen motsvarar den första horisonten, nischerna den tredje och landskapet är den bakgrund som påverkar tempot i hela utvecklingen.
Genom att kombinera MLP och Three Horizons kan man både förstå den strukturella logiken i förändring och arbeta med de mänskliga dimensionerna av övergången. Det blir tydligt varför förändring ofta känns kaotisk men ändå följer en igenkännbar rytm.
Isbergsmodellen och de dolda strukturerna
MLP kan också kopplas till isbergsmodellen, som används inom systemtänkande för att visa att det vi ser på ytan bara är en liten del av verkligheten. Händelser och symtom är synliga, men under ytan finns mönster, strukturer och mentala modeller som formar beteendet.
MLP gör dessa nivåer konkreta i en samhällelig kontext. Regimen är som isbergets mitt – de strukturer och rutiner som håller allt på plats. Nischerna finns under ytan, där nya mönster växer fram. Landskapet är havet runt omkring, som långsamt förändrar villkoren för hela isberget.
Att arbeta med MLP är därför ett sätt att träna sig i att se det osynliga. När vi förstår var i systemet förändringen sker kan vi agera mer medvetet och effektivt.
En metod för framtidens beslutsfattande
I en värld där komplexa samhällsproblem som klimatförändringar, social ojämlikhet och resursbrist kräver samverkan mellan sektorer och nivåer blir MLP en nödvändig kompass. Den hjälper oss att tänka systemiskt, men också att agera strategiskt.
Den stora insikten med MLP är att förändring aldrig sker på en enda nivå. Den uppstår när idéer, strukturer och krafter från olika nivåer möts. Genom att förstå detta samspel kan organisationer och samhällen inte bara anpassa sig till framtiden utan aktivt forma den.
Multi Level Perspective är alltså mer än en modell. Det är ett sätt att se världen – som ett levande, flerdimensionellt system där varje handling, varje innovation och varje tanke är en del av något större.
