Innovation är en av de mest eftertraktade egenskaperna i dagens affärsvärld. Företag och organisationer kämpar för att skapa de bästa förutsättningarna för att främja kreativitet och nytänkande. Men här uppstår en intressant paradox. När vi introducerar strukturer och standarder för innovation – så som ISO 56000, som är en internationell standard för innovationshantering – riskerar vi att vi binder kreativiteten snarare än att släppa loss den.
Kan verkligen ett ramverk för innovation leda till genuin kreativitet, eller är det just strukturerna som hindrar oss från att tänka utanför boxen?
En standard handlar om struktur
En standard för innovation ger riktlinjer för hur organisationer kan strukturera sitt innovationsarbete. Den kan vara användbar för att skapa en grundläggande förståelse för innovationsprocesser och för att säkerställa att alla inom en organisation har gemensam förståelse när det gäller metoder och mål. Standarder hjälper oss att skapa en gemensam plattform, där alla kan samarbeta effektivt och arbeta mot gemensamma mål.
Men här ligger också en av de största utmaningarna. En standard är just det – en standard. Det handlar om att organisera, strukturera och förbättra processer. Den ger oss ett ramverk för hur vi kan göra saker på ett effektivt sätt, och det är där problemen kan uppstå. Om vi följer standarder blint, riskerar vi att förlora det som verkligen gör innovation intressant och banbrytande: det oförutsägbara, det experimentella och det kreativa kaoset.
Tänk om du ger en byråkratisk organisation en innovationsstandard
Tänk dig att du tar en byråkratisk organisation, kanske med ganska omotiverade eller traditionsbundna medarbetare, och ger dem en standard för innovation, till exempel ISO 56000. Kommer de nu plötsligt att bli mer innovativa? Kanske, men inte nödvändigtvis på det sätt vi vill se.
Jo, de kommer kanske att skapa mer än de gjorde innan. Vi kan kanske se att idéer genereras, lösningar identifieras, och att man på ett effektivt sätt arbetar med att förbättra processer. Men här är frågan: Kommer de att skapa något verkligt banbrytande? Något som förändrar branschen eller världen? Troligtvis inte.
Standarder hjälper oss att skapa strukturella förbättringar – men dessa förbättringar är inte per automatik samma sak som innovation. En innovation handlar inte om att göra det vi redan gör bättre, utan om att tänka på ett helt nytt sätt. Att förnya.
Standarder skapar effektivitet, men inte nödvändigtvis kreativitet
När vi talar om standarder som ISO 56000 är de ofta användbara. Tänk på andra områden där standarder är nödvändiga – som inom el, internet eller byggnormer. Dessa standarder skapar möjligheter genom att vi gör saker på samma sätt, vilket gör det enklare att samarbeta, följa säkerhetsföreskrifter och arbeta effektivt. Men när det kommer till själva görandet i det specifika fallet – där vi faktiskt ska vara kreativa – riskerar vi att en alltför strikt standard sätter fokus på att göra som alla andra och att den då förhindrar nytänkande och rättfärdigar ett sätt som inte involverar banbrytande, känslor eller att våga vara annorlunda.
Innovation handlar ofta om att bryta mot konventioner och tänka annorlunda. En standard kan vägleda oss i hur vi organiserar arbetet runt innovation – hur vi samarbetar, hur vi kommunicerar och hur vi lär av varandra. Men den kan aldrig säga oss exakt hur vi ska tänka, och det är just tankesättet som driver verklig innovation.
En standard kan stimulera trygghet, men hämma fantasin
En av de stora fördelarna med att införa en standard som ISO 56000 är att den kan få människor att känna sig tryggare. För de som känner sig osäkra på hur man ska börja eller hur man ska strukturera sitt innovationsarbete, kan en standard vara ett tryggt stöd. Den gör att de kan komma igång och börja arbeta mer strukturerat, vilket leder till att fler idéer kommer upp till ytan.
Men här kommer paradoxen: Samtidigt som en standard kan ge trygghet och struktur, kan den också hindra de mest kreativa att tänka fritt. För den som redan har ett starkt innovationsdriv kanske standarden känns som en begränsning, en osynlig handbroms som hindrar dem från att tänka på ett fritt och okonventionellt sätt. En standard ger inte plats för de som vill tänka utanför boxen, och den kan till och med avskräcka dem från att göra det.
Standarder och kreativitet – två sidor av samma mynt
Standarder för innovation är verkligen inte utan värde. De kan hjälpa oss att organisera oss bättre, skapa struktur och effektivitet, och säkerställa att vi inte missar viktiga steg i innovationsprocessen. Men de kan också skapa en illusion av innovation utan att den verkliga kreativa gnistan finns där. De kan hjälpa oss att göra vissa saker bättre, men de kan aldrig skapa den magiska gnistan som leder till riktigt banbrytande idéer.
Som med många andra saker i livet är det en balansgång. En viss struktur och vägledning är nödvändig för att hålla processen på rätt spår, men det är också viktigt att låta kreativiteten få fritt spelrum att blomma utanför de fyrkantiga ramarna.
Standarder som ISO 56000 är ett användbart verktyg för att skapa strukturer och processer som stödjer innovation. De kan hjälpa organisationer att samarbeta bättre, dela kunskap och bygga en gemensam grund för innovativt arbete. Men de kommer aldrig att kunna ersätta den verkliga drivkraften bakom innovation – fantasin, viljan att tänka nytt och modet att bryta mot normer.
Så nästa gång du tänker på hur du ska främja innovation i din organisation, kom ihåg att en standard kan vara en vägledning, men den är inte den kreativa kraften. Den verkliga innovationen kommer från människor som vågar tänka utanför boxen och som inte låter sig begränsas av strukturerna.
Går det skapa innovation utan att följa iso56000? Ja, de flesta innovationer har skapats ändå.
