I en värld där varje beslut får allt större konsekvenser blir det tydligt att vi behöver byta perspektiv. Under större delen av den industriella eran har vi tänkt i termer av ego systems thinking. Det betyder att vi utgår från vårt eget system, vår egen verksamhet, vårt eget land eller vår egen vinning som utgångspunkt för beslut. Men världen fungerar inte som isolerade öar. Allt hänger ihop.
För att skapa långsiktig framgång krävs eco systems thinking, ett tankesätt där helheten är viktigare än den enskilda delen.
Vad är Ego Systems Thinking?
Ego systems thinking handlar om att optimera det som ligger närmast. Det kan vara en organisation som försöker maximera sin vinst utan att beakta miljön, ett land som sätter sina kortsiktiga ekonomiska intressen före global hållbarhet eller en individ som fokuserar på personlig karriärframgång utan att se sin påverkan på andra.
Detta tänkande fungerar ofta kortsiktigt. Det är effektivt i en stabil och enkel värld, men i en komplex och föränderlig värld blir det snabbt destruktivt. Det liknar att försöka vinna ett schackparti genom att stirra på sin egen kung utan att se brädet. Man tror sig skydda något värdefullt men missar att hela spelet håller på att gå förlorat.
Ett klassiskt exempel på ego systems thinking är överfiske. En enskild fiskare kan tänka att det lönar sig att ta så mycket som möjligt ur havet. Men när alla fiskare tänker likadant töms havet. Det kortsiktigt rationella beslutet leder till långsiktig katastrof.
Vad är Eco Systems Thinking?
Eco systems thinking utgår från insikten att alla system samverkar. Ett företag påverkar sina leverantörer, sina kunder, sina anställda och den natur som ger råvarorna. Ett beslut i en del av systemet skapar effekter i andra delar.
Detta sätt att tänka efterliknar naturen. I ett ekosystem är varje art beroende av andra. Växter behöver bin för pollinering, bin behöver blommor för mat, och människor behöver både bin och växter för att leva. När en del av systemet försvagas, påverkas alla andra.
Företag som tillämpar eco systems thinking ser sitt uppdrag i ett större sammanhang. Patagonia, till exempel, har byggt sin affärsmodell kring att skydda naturen snarare än att exploatera den. Resultatet är en lojal kundbas, en stark kultur och en hållbar affär. De har insett att ekonomisk framgång är en följd av att bidra till ett sunt ekosystem, inte tvärtom.
När Ego tar över
När ego systems thinking dominerar börjar system kollapsa. Det kan vara ekonomiska bubblor, klimatkriser eller samhällspolariseringar. Alla uppstår när delar av systemet försöker växa på bekostnad av helheten.
I organisationer syns det som silotänkande. Varje avdelning försöker optimera sitt eget resultat och skyller på andra när helheten inte fungerar. En säljorganisation jag arbetade med illustrerade detta tydligt. Säljarna pressade fram stora order för att nå sina bonusmål. Produktionsavdelningen hann inte leverera i tid, kundnöjdheten rasade och kostnaderna ökade. Alla gjorde sitt bästa, men helheten gick sönder.
Samma mönster finns på global nivå. När länder tävlar om ekonomisk tillväxt genom att exploatera billiga resurser och arbetskraft i andra regioner så underminerar de det globala system de själva är beroende av. Ego systems thinking blir då en motsägelse mot sig självt. Det som verkar gynna individen förstör till slut det sammanhang som individen lever i.
Naturens läromästare
I naturen finns inga ego-system. Varje organism är en del av något större. Ett träd växer inte bara för sin egen skull. Genom sina rötter och svampar kan man anta att det kommunicerar det med andra träd i skogen. Om ett träd får för lite näring kan andra träd dela med sig genom ett s.k. mykorrhizanätverk i marken.
Om människor kunde agera på liknande sätt så skulle våra samhällen fungera bättre. Vi har teknologin för att skapa system där resurser delas, där energi flödar cirkulärt och där överskott används för att stärka helheten. Men det kräver ett perspektivskifte.
Från jag till vi
Eco systems thinking handlar om att gå från jag till vi. Det betyder inte att individen ska försvinna, utan att individen ska förstå sitt värde som en del av ett större sammanhang.
I ett företag kan det innebära att man inte bara frågar hur man ska sälja mer, utan hur man kan skapa mer värde för hela kedjan. I samhället betyder det att man inte bara frågar hur man kan växa som nation, utan hur man kan bidra till planetens hälsa.
Det kan verka abstrakt, men det är i praktiken en fråga om design. Hur vi utformar våra processer, affärsmodeller och beslutsvägar avgör vilket tankesätt som premieras. En organisation som mäter allt i kvartalsvinster kommer naturligt att drivas av ego systems thinking. En organisation som mäter värdeskapande i socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv främjar eco systems thinking.
När helheten börjar synas
Övergången till eco systems thinking sker inte på en dag. Det är snarare en mental evolution. Men när den väl börjar, öppnas nya möjligheter. Samarbeten uppstår mellan aktörer som tidigare såg varandra som konkurrenter. Innovationer uppstår som löser flera problem samtidigt, till exempel hur hållbarhet och lönsamhet kan förstärka varandra.
Ett tydligt exempel är cirkulär ekonomi. Genom att se avfall som en resurs skapas nya affärsmodeller där produkter får längre livscykler, och där samarbete mellan företag blir nyckeln. Detta är ett rent uttryck för eco systems thinking i praktiken.
Vägen framåt
För att kunna tänka i ekosystem måste vi lära oss att ställa andra frågor. Inte bara ”hur mycket kan jag tjäna på detta?” utan ”vilka positiva effekter kan jag skapa för helheten?”
Kreativitet blir här en central kraft. Det krävs fantasi för att se samband som inte är uppenbara, för att förstå hur små beslut kan skapa stora effekter.
Det är först när vi slutar se världen som en maskin och börjar se den som en trädgård som vi kan skapa verkligt hållbar utveckling. En trädgård kräver omsorg, samspel och tålamod. Den belönar inte ego, utan harmoni.
Naturlig väg framåt
Ego systems thinking försöker vinna på kort sikt, men förlorar helheten. Eco systems thinking försöker bygga helheten, och vinner på sikt. Det handlar inte bara om miljö eller affärsstrategi, utan om ett grundläggande sätt att se världen. När vi förstår att vår framgång alltid är sammanflätad med andras, börjar vi tänka som naturen gör. Och naturen, trots alla våra försök att kontrollera den, har fortfarande den bästa modellen för hållbar överlevnad.
