När AI möter de kreativa yrkena uppstår ofta en polariserad debatt. På ena sidan finns de som arbetar med AI och menar att teknologin bevisligen kan ersätta vissa kreativa funktioner. På andra sidan står personer inom kreativa yrken som hävdar att AI aldrig kommer kunna vara genuint kreativt. Frågan är inte svartvit. Det beror i hög grad på vilken sorts kreativitet vi talar om.
När kreativitet handlar om att kombinera det som redan finns
Om kreativitet definieras som förmågan att sätta ihop existerande idéer i nya kontexter, då måste man erkänna att AI i högsta grad kan vara kreativ. Ett språkmodellbaserat AI är tränat på stora mängder text och idéer och är ofta bättre än en människa på att snabbt föreslå nya kombinationer inom givna ramar. Om uppgiften till exempel är att ta fram tio alternativa slogans, då kommer AI att överträffa människan både i hastighet och bredd. AI kan föreslå varianter, tonlägen och målgruppsanpassningar på ett ögonblick. Här är effektiviteten dess främsta styrka.
När kreativitet kräver avsteg eller perspektivskifte
Däremot förändras bilden om vi istället menar att kreativitet handlar om att koppla samman två till synes oförenliga idéer, kanske från olika branscher, till något nytt och relevant. Eller att utmana invanda mönster genom att göra det raka motsatta mot vad alla andra gör. Då krävs ett avsteg från det sannolika och det datadrivna. AI kan absolut svara på en sådan utmaning, men det kommer inte själv på att formulera den. Det krävs en människa med kreativ förmåga att ställa rätt fråga.
Kreativiteten ligger alltså inte alltid i svaret, utan i frågan. Det är användarens förmåga att tänka snett, tänka tvärtom eller tänka baklänges som avgör hur kreativt AI upplevs. Detta är den centrala skillnaden mellan att vara kreativ och att svara på kreativ input. AI har ännu inte någon drivkraft eller förmåga att ifrågasätta sina egna processer eller lämna de mönster det lärt sig, annat än när vi som användare styr det dit.
Där AI aldrig fullt ut kan ersätta människan
Vissa former av kreativitet är starkt kopplade till mänskliga attribut som känslor, intuition och fysisk närvaro. En konstnär kan välja att kombinera vissa färger eller former utifrån ett humör. En improviserad kommentar på ett möte kan skapa en idé genom kroppsspråk, tonläge eller sammanhang. Den typen av kreativt uttryck uppstår i ett samspel av komplexa signaler, där AI fortfarande har stora begränsningar. AI tolkar data, inte stämningar.
Exempelvis skulle ett AI kunna föreslå strategier för hur man interagerar vid en pandemi. Men de mest kreativa lösningarna under covid-19 föddes ofta ur panik, frustration, empati eller nya behov, från videokonferenser till lokal matförsörjning. Dessa uppstod ur kontext, inte kalkyl. Att efterhandsmodellera vad som fungerade är en annan sak än att själv vara först med det.
AI förstärker din kreativitet om du vet hur du ska använda det
Det viktigaste argumentet för att utveckla sin egen kreativitet i en AI-värld är att kreativitet gör dig bättre på att använda AI. Den som tränat sig i kreativa metoder vet hur man ställer frågor som leder till oväntade svar. Det är en färdighet som inte kan automatiseras. Du blir inte bara idéskapare, utan idégeneratorns regissör.
Exempel: att använda PMI-metoden med AI
PMI står för Plus, Minus, Intressant och är en enkel kreativ metod för att utforska en idé ur olika vinklar. Låt oss ta idén att ”filma alla fysiska möten” och ställa tre på varandra följande frågor till ett AI, en för varje PMI-dimension.
Först frågar vi: Vad är det positiva med att filma alla fysiska möten?
AI kan svara att det skapar dokumentation, ökar transparens, underlättar uppföljning och kan hjälpa frånvarande kollegor att ta del av innehållet.
Sedan frågar vi: Vilka är de negativa aspekterna av att filma alla fysiska möten?
Här kan AI svara att det kan hämma deltagarnas spontanitet, minska psykologisk trygghet, skapa integritetsproblem och öka administrativt arbete.
Till sist frågar vi: Vad är intressant med idén att filma alla fysiska möten?
Nu svarar AI kanske att det kan förändra hur människor förbereder sig, ge möjlighet till AI-analyser av mötesdynamik, eller att det kan skapa en ny typ av organisationskultur där ord väger mer eftersom de dokumenteras.
Poängen här är att metoden tvingar AI att ge nyanserade och utforskande svar. På grund av att det är en dialog har den med sig också vad den svarade på den positivt och den negativt formulerade frågan. Men det är den mänskliga användaren som orkestrerat det. Det är användarens kreativitet som skapat ramen för AI:s kreativitet.
Människan ställer frågan, AI svarar
AI kan vara kreativt i vissa sammanhang, men bara inom gränserna av vad vi ber det om. Den största kreativiteten kommer fortfarande från människan, särskilt när det gäller att bryta logiken snarare än att följa den. I framtiden handlar det inte om AI eller människa, utan om hur kreativa människor använder AI som en förstärkare. Kreativitet blir inte mindre viktig. Den blir mer tillgänglig och framförallt ännu mer central.
