Kreativitet ses ofta som en lyx i affärslivet. Något man ägnar sig åt när allt går bra, när det finns marginaler, eller som en desperat utväg när allt håller på att gå fel. Den betraktas sällan som ett styrverktyg i vardagen. Ändå är just kreativitet en av de mest kraftfulla resurser ett företag har för att anpassa sig, innovera och utvecklas i osäkra tider.
Det är därför dags att ta begreppet Return on Creativity (RoC) på allvar och sätta det i relation till de mer etablerade begreppen Return on Innovation (RoI) och Return on Investment (ROI).
Från investering till idé
Return on Investment mäter förhållandet mellan vad man satsar och vad man får tillbaka. Det är ett nödvändigt mått för att förstå lönsamhet. Return on Innovation däremot handlar om hur mycket värde som skapas genom nyutveckling, ofta mätt i nya produkter, tjänster eller affärsmodeller som skapar ekonomisk avkastning. Men bakom varje innovation finns en idé, och bakom varje idé finns en kreativ impuls. Return on Creativity sätter därför fokus ännu tidigare i kedjan. Det handlar om hur organisationer odlar och nyttjar sin kreativa potential för att möjliggöra innovation och därmed skapa långsiktig avkastning.
En formel för Return on Creativity
Return on Creativity kan inte reduceras till en enkel ekonomisk kvot. Det kräver en mer kvalitativ och systemisk förståelse av hur kreativ kapacitet byggs upp och tas tillvara. En möjlig formel för RoC skulle kunna uttryckas som:
RoC = (K × F × T) / R
Där:
K = Känsla av psykologisk trygghet
F = Frihetsgrad i arbetssätt och tänkande
T = Tillit inom teamet
R = Resursuttag i form av tid och uppmärksamhet
Ju högre trygghet, frihet och tillit, desto större sannolikhet att kreativitet frodas. Men det kräver investering i form av tid, något som ofta är det första som försvinner när kostnadstrycket ökar. Därför måste RoC mätas inte i produktion av idéer, utan i kvaliteten på förutsättningarna för kreativitet.
När kreativitet är lyx och när den är nödvändig
Historiskt sett ser vi att företag ofta investerar i kreativitet när de har råd. Då anlitar man designbyråer, startar innovationslab och skickar personal på inspirationsresor. Motsatt tvingas många till radikalt nytänkande när allt annat misslyckats. Båda tillstånden – överflöd och kris – kan trigga kreativitet, men den stora möjligheten ligger i att förstå kreativitet som ett vardagsverktyg, som ett sätt att både bromsa och gasa beroende på situation.
Kreativitet kan vara ett sätt att sakta ner och tänka annorlunda när allt går för fort. Det kan också vara en accelerator som tar en organisation förbi gamla hinder. Men för att det ska fungera behöver kreativitet få ett egenvärde och ett erkännande som produktiv kraft, inte bara som ”inspiration”.
Indirekta indikatorer säger mer än antalet idéer
Att mäta hur många idéer ett team producerar är ett missvisande mått. Idéproduktion kan ibland vara ett resultat av otrygghet eller ytlig brainstorming snarare än verklig kreativitet. Bättre indikatorer är frågor som:
- Hur roligt är det att arbeta här just nu?
- Hur nyfikna är vi på varandras perspektiv?
- Hur ofta uppstår tillitsfulla, öppna samtal?
Det är i dessa vardagliga indikatorer som fröet till innovation gror. En organisation som har kul, känner trygghet och vågar utmana varandra på ett respektfullt sätt har betydligt större chans att upptäcka det oväntade och utveckla idéer som skapar verkligt värde.
Hur kan man tänka kring Return on Creativity?
För att få avkastning på kreativiteten krävs medvetna beslut. En ledning bör aktivt skapa strukturer för reflektion, experiment och lekfullhet. Man bör skydda tider i kalendern där inga krav finns. Lika viktigt är det att bygga en kultur där misslyckanden är acceptabla steg i en lärprocess. Det handlar inte om att låta alla ”leka fritt”, utan om att förstå att kreativt arbete har en annan logik än linjär produktion.
Ledare bör också ta på sig rollen som möjliggörare snarare än övervakare. Genom att visa nyfikenhet, uppmuntra till risktagande och visa att kreativitet är en legitim del av arbetet kan man skapa förutsättningar för ett högt Return on Creativity.
Att investera i kreativitet är att investera i framtiden
Organisationer som ser kreativitet som en grundläggande resurs, snarare än ett undantag, kommer ha ett övertag. De bygger anpassningsförmåga, medarbetarengagemang och innovationskraft – värden som på sikt skapar högre Return on Innovation och därmed bättre Return on Investment.
Kreativitet är inget sidospår. Det är en motor, en muskel och en metod för att överleva och blomstra i en snabbt föränderlig värld.
