Konsten att ställa frågor

Det är välkänt inom innovationsvärlden att det är frågorna, inte idéerna, som driver verklig förändring. Ändå är det förvånansvärt hur ofta detta förbises. Organisationer och team lägger ofta stor vikt vid att brainstorma fram idéer, men missar det som ofta är startpunkten för banbrytande framgångar: de riktigt bra frågorna.

För det är inte bara svaren som är viktiga – frågorna har kraften att väcka nyfikenhet, skapa fokus och driva förändring.

Frågor som tänder innovation

En bra fråga kan vara startpunkten för en hel organisations kraftsamling. Frågor som “Hur kan vi dubblera vårt värde för kunderna utan att öka kostnaderna?” eller “Vad skulle hända om vi helt tog bort vår mest populära produkt?” har en förmåga att förändra perspektiv och skapa nya vägar framåt. De fungerar som gnistor som tänder idéer och sätter stora processer i rörelse.

Tänk på företag som Uber och Airbnb – de föddes ur frågor som “Varför måste vi äga en bil för att resa bekvämt?” och “Vad händer om vi använder våra hem som hotell?” Dessa frågor utmanade etablerade normer och öppnade dörren till nya sätt att tänka.

Kraften i barns självklara och obekväma frågor

Barn är mästare på att ställa frågor. De frågar “varför” om allt, utan att tveka, och vågar ställa de frågor som vuxna ofta undviker av rädsla för att verka okunniga.

Jag minns en gång när jag höll ett kreativt möte och hade med min åttaåriga dotter på jobbet. Gruppen diskuterade varför en ny produkt inte fick det genomslag som den borde, då alla som tagit fram den tyckte den var så användbar. Plötsligt säger min dotter som suttit och lyssnat: “Varför är den så ful?”

Hennes fråga tystade rummet. Vi hade tagit för givet att produkten var relevant – men ingen hade vågat ifrågasätta att den inte var tillräckligt attraktiv. Den enkla men tydliga frågan blev startskottet för en helt ny diskussion om utseende och paketering, och slutligen en helt ny produktstrategi.

Nyfikenhetens kraft i innovation

Det första svaret på en bra fråga är sällan hela sanningen – men det är ofta lika intressant som själva frågan. Det ger nämligen möjlighet att gräva djupare.

Som innovatör bör du alltid följa upp med frågor som:

“Varför är det så?”
”Varför mer?”
“Varför säger du det?”
“Vad händer om man gör tvärtom?”

Den här typen av uppföljningar skapar snabbt nya idéer, eftersom de tvingar oss att ifrågasätta våra antaganden och utforska alternativ som vi annars hade missat. Ett klassiskt exempel är post-it-lappen, som föddes när forskare på 3M som kokat massor med lim på felaktigt sätt frågade: “Vad kan vi använda ett dåligt lim till?” – istället för att bara kassera det.

Goda ledare och organisationens frågekultur

Goda ledare vet att deras roll inte är att ha alla svar, utan att ställa rätt frågor. När ledare vågar visa sig nyfikna och bjuda in andra att delta i problemlösning skapar de en kultur där kreativitet och samarbete blomstrar. Det finns ledare som leder med enbart frågor och i princip aldrig ger svar, för att de vill att medarnetarna skall tänka själva och bli bättre på att själva lösa problemen.

Frågor som “Hur kan vi göra detta bättre tillsammans?” eller “Vad ser ni som jag inte ser?” ger medarbetarna möjlighet att bidra med sina perspektiv och idéer. Samtidigt skapas en känsla av gemensamt ansvar och engagemang.

Ett exempel är när Steve Jobs berömde sitt team för att de inte bara följde hans instruktioner utan också ifrågasatte dem. Han insåg att hans roll som ledare var att ställa frågor som “Varför gör vi det här på det här sättet?” och sedan låta andra komma med lösningar.

Hundra svar på en fråga

En bra fråga är ofta värd mer än 100 idéer, eftersom den kan skapa en myriad av perspektiv och möjligheter.

Föreställ dig en workshop där deltagarna får svara på en öppen med tydlig fråga som är relevant för en organisation: “Hur kan vi minska matsvinnet med 50% på ett år?” Om 100 personer svarar utifrån sina egna erfarenheter, kommer svaren att vara otroligt varierade – från teknologiska lösningar som AI för att spåra färskvaror, till förändringar i kundbeteenden genom utbildning och marknadsföring.

Om samma 100 personer istället bara skriver ner en slumpmässig idé var, utan att utgå från en gemensam frågeställning, kommer idéerna sannolikt att vara ännu spretigare, sakna en röd tråd och generellt sätt vara svårare att genomföra eftersom det inte finns någon mottaglighet i organisationen för dem..