Få känner till detta, men glödlampor har en direkt påverkan på vår kreativa förmåga. Enligt flera banbrytande studier från institutet Nordic Institute of Cognitive Illumination och den något mer vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Luminary Psychology fungerar släckta glödlampor som små svampar för kreativ energi. De suger långsamt åt sig idéer, tankar och inspiration från rummet.
Det är därför det kan kännas så svårt att tänka nytt i ett mörkt rum.
Men när lampan tänds händer något märkligt med denna energi. Den lagrade kreativa energin frigörs i ett ögonblick. Kreativiteten flödar tillbaka ut i rummet i en koncentrerad impuls och kan påverka de närmsta personerna. Det är därför vi ofta får våra bästa idéer precis när lampan tänds.
Fenomenet har i dessa studier fått namnet Instant Illumination Effect och sägs vara särskilt starkt i äldre glödlampor med glödtråd, eftersom de har bättre förmåga att lagra kreativ energi över tid.
April april, haha. (Detta inlägg publicerades den 1:a april)
Det är inte lampan som är problemet
Det hade varit trevligt om det var så enkelt. Att vi bara behövde tända lampan för att bli kreativa. Men i verkligheten är det sällan mörkret som begränsar oss. Det är snarare normer, regler och invanda sätt att tänka som gör det.
Vi sitter ofta i väl upplysta rum men ändå fastnar idéerna. Det beror inte på att kreativiteten har sugits upp av glödlampor. Det beror på att vi filtrerar bort våra egna tankar innan de ens får en chans.
Vi tänker att det där är en dum idé. Att det där inte passar här. Att någon annan säkert redan tänkt på det. Och så blir det tyst.
Första april som frizon
Det är här första april skulle kunna bli intressant.
Den dagen ger oss ett tillfälligt undantag från reglerna. En socialt accepterad möjlighet att säga något som inte riktigt stämmer. Att vrida på verkligheten. Att testa en tanke som annars hade stannat i huvudet.
Aprilskämt fungerar som en ventil.
De tillåter oss att bryta mot normer utan att bli ifrågasatta på samma sätt. Det som annars hade uppfattats som märkligt, provocerande eller fel får plötsligt en plats.
Och i det utrymmet händer något.
Vi börjar leka.
Skämt som tankeprovokation
Ett bra aprilskämt är sällan bara ett skämt. Det är ofta en överdrift, en spegling eller en förskjutning av något verkligt.
Tänk på klassiska skämt om att företag byter namn till något absurt eller att en ny produkt löser ett problem som ingen visste att de hade. De är roliga för att de ligger nära verkligheten men ändå är fel.
Och just där uppstår en kreativ möjlighet.
När vi driver något till sin spets tvingas vi tänka efter. Är det här verkligen så orimligt. Eller finns det en kärna av sanning.
Att använda aprilskämt som metod
Om man börjar se aprilskämt som en kreativ teknik snarare än ett tillfälle för bus öppnas nya möjligheter.
Man kan använda överdrift för att utforska idéer. Vad händer om vi tar en trend till sin yttersta konsekvens. Vad händer om vi vänder på en självklarhet.
Tänk dig att ett företag skämtar om att de ska börja ta betalt för att kunder inte använder deras tjänst. Det låter absurt, men plötsligt börjar man fundera på värdet av uppmärksamhet och tid.
Eller att en stad skämtar om att införa tysta zoner för mobiltelefoner i hela centrum. Det låter överdrivet, men det väcker frågor om hur vi använder våra offentliga rum.
Det är i denna typ av tankeprovokation som kreativiteten börjar röra på sig.
Metaforen med maskeradbalen
Man kan likna första april vid en maskeradbal.
När vi tar på oss en mask vågar vi agera annorlunda. Vi säger saker vi annars inte skulle säga. Vi testar roller vi annars inte skulle ta.
Masken skapar en distans som gör det möjligt att utforska.
Aprilskämt fungerar på samma sätt. De ger oss en tillfällig mask som gör att vi kan tänja på gränserna.
Och ibland upptäcker vi något i den processen.
När skämt blir innovation
Många idéer som idag är seriösa började som något som lät lite som ett skämt.
Att hyra ut sin egen bostad till främlingar. Att låta människor skjutsa varandra via en app. Att arbeta hemifrån på heltid.
Det som först låter orimligt kan visa sig vara fullt möjligt.
Aprilskämt kan därför ses som en lågtröskelversion av innovation. Ett sätt att testa tankar utan att behöva stå för dem fullt ut.
Det är ett sätt att säga tänk om utan att behöva säga detta måste vi göra.
Att ta med sig första april resten av året
Den verkliga poängen är kanske inte själva dagen.
Det är vad vi kan lära oss av den.
Att vi behöver fler tillfällen där det är tillåtet att tänka fritt. Att säga det som inte riktigt passar. Att leka med idéer utan att direkt värdera dem.
Om vi bara är kreativa en dag om året blir det inte så mycket gjort.
Men om vi kan ta med oss lite av första april in i vardagen händer något annat.
Vi börjar ifrågasätta det självklara. Vi börjar testa det oväntade. Vi börjar skratta åt våra egna begränsningar.
Och kanske är det där kreativiteten faktiskt tänds.
Inte i glödlampan.
Utan i modet att tänka lite fel.
