Det är en känsla de flesta människor känner igen. Du sitter där. Ett papper framför dig. Eller en tom presentation. Eller ett problem som behöver lösas. Och ingenting händer. Hjärnan känns tom. Alla andra verkar kunna komma på saker. Men själv sitter man där och stirrar på den där tomma ytan. Det är då den klassiska tanken dyker upp. ”Jag är nog inte kreativ”.
Men sanningen är nästan alltid en annan. Efter att ha jobbat med kreativitet i över 20 år har jag inte det problemet för jag vet att problemet sällan är brist på kreativitet. Problemet är brist på tanketriggers.
Hjärnan behöver något att reagera på
Många tror att idéer uppstår ur tomma luften. Det gör de nästan aldrig. Idéer uppstår när något kopplas ihop med något annat. En observation. En fråga. Ett problem. Ett ord. En bild. Hjärnan behöver något att reagera på.
Att försöka tänka kreativt utan en trigger är lite som att försöka starta en bil utan tändning. Motorn finns där men den saknar gnistan. Det är därför kreativa metoder nästan alltid börjar med att skapa just den gnistan.
När hjärnan sitter fast
När man känner att man inte kommer på något finns det ofta några typiska orsaker.
- En vanlig orsak är att problemet är för stort. Om man tänker på hela utmaningen på en gång blir den överväldigande.
- En annan orsak är att man försöker komma på den perfekta idén direkt. Då börjar hjärnan filtrera bort idéer innan de ens hunnit formas.
- En tredje orsak är att man fastnat i samma tankespår. Hjärnan följer de associationer den redan känner till.
Alla dessa situationer går att bryta med rätt triggers.
Börja med frågan istället för svaret
Ett av de mest underskattade sätten att komma på idéer är att börja med frågor. Istället för att fråga sig vad lösningen är kan man fråga sig vilka frågor som går att ställa om problemet. Om ett företag till exempel vill förbättra sin tjänst kan man börja med frågor som.
Vad gör kunden innan de använder tjänsten. Vad gör de efter. Vad skulle hända om tjänsten var gratis. Vad skulle hända om den var tio gånger dyrare.
Genom att generera många frågor öppnar man nya perspektiv. Plötsligt börjar hjärnan se möjligheter.
Använd motsatsen
En annan kraftfull metod är att tänka tvärtom. Om uppgiften är att förbättra något kan man istället fråga hur man skulle göra det sämre. Om man vill göra en restaurang bättre kan man fråga hur man skulle göra den riktigt dålig. Svaret kan bli något i stil med att servera kall mat, låta gäster vänta länge och göra det svårt att beställa.
När man sedan vänder tillbaka perspektivet uppstår idéer. Servera snabbare. Gör beställningen enklare. Skapa en upplevelse medan gäster väntar.
Genom att tänka tvärtom bryter man hjärnans vanliga mönster.
Låna idéer från andra världar
Ett annat sätt att skapa idéer är att flytta problemet till en helt annan kontext. Om man arbetar med sjukvård kan man fråga hur ett hotell skulle lösa samma situation. Om man arbetar med logistik kan man fråga hur en myrkoloni skulle organisera transport. Om man arbetar med utbildning kan man fråga hur ett datorspel skulle designa lärandet.
När man lånar logik från andra områden uppstår ofta nya idéer.
Den här typen av bisociation är en av de klassiska mekanismerna bakom kreativitet.
Bryt tankemotorvägen
Hjärnan fungerar lite som ett vägnät. Ju oftare vi tänker en tanke desto bredare blir vägen. Till slut är den som en motorväg. Problemet är att vi då alltid kör samma väg. För att komma på något nytt behöver vi ibland ta en liten stig.
Det kan vara så enkelt som att byta miljö. Ta en promenad. Rita istället för att skriva. Prata med någon som inte arbetar inom området. Små förändringar kan räcka för att bryta tankemönstret.
Slumpen som verktyg
Slump är en av de mest effektiva kreativa triggers som finns. Man kan slå upp ett slumpmässigt ord i en bok och försöka koppla det till problemet. Man kan ta tre slumpmässiga bilder och försöka skapa en idé som innehåller alla tre. Det låter kanske märkligt men hjärnan är mycket bra på att skapa kopplingar när den får oväntade stimuli.
Ofta räcker det med en enda oväntad association för att starta en idé.
Idéer kommer när man slutar jaga dem
Det finns också en annan aspekt av kreativitet. Många idéer kommer inte när vi sitter och försöker tänka. De kommer när vi gör något annat. När vi duschar. Promenerar. Diskar. Eller cyklar. Det beror på att hjärnan fortsätter arbeta i bakgrunden.
Det kallas inkubation.
När man släpper problemet en stund kan nya kopplingar uppstå. Det är därför pauser ofta är en del av kreativa processer.
Skapa många idéer istället för en bra
En vanlig missuppfattning är att kreativa människor kommer på bra idéer direkt. I verkligheten kommer de ofta på många idéer. Bland dessa finns några som är riktigt bra.
Det betyder att målet inte är att hitta en perfekt idé. Målet är att skapa en stor mängd idéer. Ju fler idéer som produceras desto större är chansen att någon av dem är värdefull.
Kreativitet handlar alltså ofta mer om kvantitet än om genialitet.
Den tomma sidan är egentligen en möjlighet
Den där tomma sidan som känns skrämmande är egentligen ett utrymme. Ett utrymme där något nytt kan uppstå. Men för att fylla det behöver hjärnan material att arbeta med. Frågor. Perspektiv. Motsatser. Slump. Andra kontexter. När man börjar använda sådana triggers märker man något ganska snabbt.
Idéer börjar dyka upp.
Inte alltid de perfekta. Men tillräckligt många för att en riktigt bra till slut ska synas.
Och plötsligt känns den där tomma sidan inte lika skrämmande längre. Den känns mer som början på något.
