Föreställ dig att någon säger till dig att du inte är kreativ. Att du saknar det där lilla extra. Den där gnistan som vissa verkar ha och andra inte. De flesta accepterar det ganska snabbt. Man placerar sig själv i ett fack. Kreativ eller inte kreativ. Men tänk om problemet inte är att du saknar kreativitet. Tänk om problemet är att du tränat upp motsatsen.
Det är ungefär här Aristoteles dyker upp, två tusen år för sent men fortfarande irriterande relevant.
Dygd är inte vad du tänker, det är vad du gör
Aristoteles pratade inte om kreativitet som vi gör idag. Han pratade om dygder. Om hur vi blir den vi är genom våra handlingar. Det är lätt att missförstå. Vi tänker ofta att vi först är något och sedan agerar därefter. Att vi först är kreativa och sedan skapar.
Aristoteles vänder på det. Du blir kreativ genom att agera kreativt. Det låter nästan för enkelt. Men det är också det som gör det så obekvämt. För det betyder att du inte kan vänta på inspiration. Du måste börja bete dig som den person du vill vara.
De tolv principerna som formar en människa
Det som ofta kallas Aristoteles tolv principer eller dygder handlar om egenskaper som mod, måttfullhet, generositet, rättvisa och klokhet. De är inte regler, utan riktningar. Varje dygd ligger mellan två ytterligheter. Mod ligger mellan feghet och dumdristighet. Generositet mellan snålhet och slöseri. Självkontroll mellan passivitet och överdrift. Det är här det blir intressant ur ett kreativt perspektiv.
Kreativitet uppstår sällan i ytterligheterna. Den uppstår i balansen. För lite mod och du vågar inte testa. För mycket och du springer på allt utan eftertanke. För lite struktur och inget blir gjort. För mycket och inget nytt får plats. Det är i detta spänningsfält som kreativitet faktiskt lever.
Kreativitet som en balansakt, inte en explosion
Vi har en romantisk bild av kreativitet som något explosivt. En idé som slår ner som en blixt. Ett geni som ser något ingen annan ser. Men i praktiken är kreativitet oftare en serie av små justeringar i rätt riktning. Det liknar mer att balansera på en lina än att skjuta iväg en raket. Du behöver mod för att ta steget ut. Men också omdöme för att inte falla. Du behöver uthållighet för att fortsätta, men också flexibilitet för att justera när det inte fungerar.
Aristoteles principer kan ses som en karta över denna balans. Inte vad du ska göra, utan hur du ska vara när du gör det.
Varför vi ofta misslyckas trots att vi vet bättre
Det mest frustrerande är att vi ofta vet vad som krävs. Vi vet att vi borde våga mer, testa mer, tänka nytt. Men vi gör det inte. Det beror inte på brist på kunskap. Det beror på vanor. Aristoteles menade att dygder inte uppstår genom insikt, utan genom repetition. Du tränar upp dem genom att göra dem. Det innebär att kreativitet inte blockeras av okunskap. Den blockeras av invanda beteenden. Vi väljer det säkra framför det osäkra. Det kända framför det okända. Inte för att det är bättre, utan för att det är bekvämare.
Organisationer som tränar bort kreativitet
Detta gäller inte bara individer. Organisationer fungerar på samma sätt. En organisation som säger att den vill vara innovativ men belönar riskminimering kommer att få exakt det den tränar på. Om misstag bestraffas lär sig människor att undvika dem. Om nya idéer tar längre tid att få igenom än gamla arbetssätt, kommer de gamla att dominera. Det spelar ingen roll vad som står i strategin. Det är beteendet som räknas.
Aristoteles skulle förmodligen ha sagt att organisationen saknar dygd. Inte för att den inte vet vad som är rätt, utan för att den inte gör det.
Att utveckla kreativitet genom dygder
Om vi översätter de tolv principerna till kreativ utveckling blir de plötsligt väldigt konkreta.
Mod handlar om att våga testa idéer som kanske inte fungerar. Måttfullhet handlar om att inte springa på varje ny idé utan att välja. Generositet kan handla om att dela idéer och bygga vidare på andras. Rättvisa handlar om att ge erkännande där det hör hemma. Klokhet blir kanske den mest centrala. Förmågan att avgöra när man ska trycka på gasen och när man ska bromsa. Det är inte en checklista. Det är ett sätt att navigera.
Problemet med att överanalysera sig själv
En risk i allt detta är att vi börjar analysera oss själva istället för att agera.
Är jag tillräckligt modig? Är jag för försiktig? Gör jag rätt?
Det blir ännu en form av passivitet. Aristoteles poäng var inte att vi skulle förstå dygderna perfekt. Det var att vi skulle praktisera dem. Det är lite som att lära sig cykla. Du kan läsa hur mycket som helst om balans, men det är först när du börjar cykla som du lär dig. Och ja, du kommer att vingla.
Kreativitet som ett resultat av hur du lever
Det mest intressanta med detta perspektiv är att kreativitet slutar vara något mystiskt. Det blir en konsekvens av hur du agerar i vardagen.
Om du tränar på att vara nyfiken, modig, reflekterande och uthållig kommer du att bli mer kreativ. Inte för att du försöker vara kreativ, utan för att du skapat förutsättningarna för det. Det är en ganska avromantiserad bild. Men också en betydligt mer användbar.
En tanke som kanske stör lite
Kanske är den största missuppfattningen att kreativitet är något du har eller inte har. Kanske är det snarare något du tillåter eller hindrar.
Och om Aristoteles hade haft rätt, vilket han irriterande ofta har, så betyder det att du redan vet vad du behöver göra.
Frågan är bara om du är beredd att göra det tillräckligt många gånger för att det ska bli en del av vem du är.
Aristoteles 12 dygder
Aristoteles formulerade inte exakt “12 principer” som en fast lista. Det han beskrev var ett system av dygder som ligger mellan två ytterligheter, och olika tolkningar har senare paketerat dessa till listor, ibland tolv stycken.
Nedan följer en etablerad tolkning med tolv centrala dygder från hans tänkande, formulerade korrekt i andemening och med korta exempel.
1. Mod
Mod handlar om att balansera mellan feghet och dumdristighet.
Exempel: Du vågar presentera en ny idé inför ledningen trots att du är osäker, men du gör det förberett och genomtänkt.
2. Måttfullhet
Måttfullhet handlar om att kontrollera begär och undvika överdrift.
Exempel: Du arbetar hårt men bränner inte ut dig, utan ser till att vila och återhämtning finns med.
3. Generositet
Generositet är balansen mellan snålhet och slöseri.
Exempel: Du delar med dig av din kunskap till kollegor utan att ge bort allt utan eftertanke.
4. Storslagenhet
Storslagenhet handlar om att hantera stora resurser eller ambitioner på ett värdigt sätt.
Exempel: Du leder ett stort projekt och vågar tänka stort, men utan att bli pompös eller överdriven.
5. Ädel stolthet
Ädel stolthet är att ha en sund självbild, varken förminska eller överdriva sig själv.
Exempel: Du tar plats när du har kompetens, men behöver inte hävda dig konstant.
6. Tålamod
Tålamod handlar om att hantera ilska och frustration på rätt nivå.
Exempel: Du blir irriterad när något går fel, men reagerar proportionerligt istället för att explodera.
7. Sanningsenlighet
Sanningsenlighet är att vara ärlig utan att vara brutal eller falsk.
Exempel: Du ger feedback som är ärlig men formulerad så att mottagaren kan ta till sig den.
8. Vänlighet
Vänlighet handlar om att vara socialt smidig utan att bli inställsam.
Exempel: Du är trevlig och inkluderande, men vågar också säga ifrån när något inte fungerar.
9. Vitsighet
Vitsighet är förmågan att använda humor på rätt sätt.
Exempel: Du skämtar i rätt situation och lättar upp stämningen, men undviker att såra eller ta över.
10. Rättvisa
Rättvisa handlar om att ge varje person det som är rimligt och rätt.
Exempel: Du fördelar resurser i ett team baserat på behov och prestation, inte favoritism.
11. Vänskap
Vänskap är att bygga relationer baserade på ömsesidig respekt och nytta.
Exempel: Du investerar i relationer där ni både stödjer och utvecklar varandra.
12. Praktisk klokhet
Praktisk klokhet handlar om att kunna fatta goda beslut i komplexa situationer.
Exempel: Du vet när du ska följa en plan och när du ska improvisera, baserat på situationen.
Det intressanta med dessa dygder är att de inte handlar om att vara perfekt, utan om att ständigt justera sig mellan ytterligheter. Det är som att ställa in en gammal radio där du hela tiden finjusterar frekvensen för att få en klar signal.
Och kanske är det just där kopplingen till kreativitet blir tydlig. Kreativitet handlar inte om att vara extrem åt något håll, utan om att kunna röra sig i mellanrummen.
Frågan är inte vilken av dessa du saknar. Frågan är vilken du tränar på varje dag.
