Tänk dig att du har tio miljoner kronor och uppdraget att investera dem i innovationsprojekt. Det låter som en dröm för många, att få vara den som skapar framtiden. Men det är också en utmaning. För plötsligt handlar det inte längre om visioner, utan om val. Hur mycket vågar du egentligen satsa?
Du står inför tre möjliga vägar. Den första är att satsa på förbättringsprojekt, lågriskinitiativ som är billiga och ganska säkra. De skapar små, inkrementella förbättringar och misslyckas sällan. Med en budget på tio miljoner kan du starta tjugo sådana projekt.
Den andra vägen är förändringsprojekt. De är lite dyrare, lite mer osäkra, men kan också ge större utväxling. Med en miljon per projekt får du plats med tio stycken.
Den tredje vägen är att satsa på de riktigt banbrytande idéerna, de disruptiva högriskprojekten. Men här är kostnaden hög: fem miljoner per projekt. Det betyder att du bara har råd med två. Och om båda misslyckas… ja, då står du med tomma händer.
Innovation lönar sig men det känns ändå fel
Statistiken talar sitt tydliga språk: företag som satsar på innovation har högre lönsamhet än de som inte gör det. Och ju bättre de är på att våga ta risker, desto mer betalar det sig. Det gäller i alla nivåer, från de försiktiga förbättringarna till de mest våghalsiga projekten. Faktum är att de som vågar satsa på högriskprojekt i genomsnitt tjänar mest.
Hur kan det komma sig, trots att så många av dessa högriskprojekt misslyckas? Jo, när de väl lyckas, lyckas de ofta spektakulärt. Ta Apples lansering av iPhone som exempel. Det var ett disruptivt, högriskprojekt men ett som förändrade hela branscher och gav företaget enorma vinster. Eller tänk på internets genomslag och den otroliga tillväxten för dem som vågade satsa tidigt på digitala lösningar.
Men för varje Apple finns det dussintals misslyckanden. Projekt som aldrig lyfte, idéer som aldrig blev något, och pengar som aldrig kom tillbaka. Det är detta som gör satsningen på innovation så obekväm. Den kräver mod och framför allt ett ledarskap som klarar av att hantera risk och misslyckanden.
Rädslan för att misslyckas och förlora ansiktet
När vi talar om risker i företag är det lätt att tro att det handlar om budgetar och strategier. Men i grunden är det alltid människor som tar risker, inte företag. Och människor är rädda för att misslyckas. Inte minst för att det kan få personliga konsekvenser.
Tänk dig själv som ansvarig för de där tio miljonerna. Om du satsar allt på två högriskprojekt och båda misslyckas, är risken stor att du ses som en person som slarvat bort företagets pengar. Det spelar ingen roll om du hade goda intentioner eller rätt logik. Du misslyckades. Det kan påverka din status, din lön, kanske till och med din anställning.
Därför är det inte ovanligt att man sprider riskerna. Man satsar lite här, lite där och hoppas att något ska träffa rätt. Det ser balanserat ut på pappret, men i verkligheten innebär det ofta att inget projekt får tillräckligt stöd eller mod för att lyckas på riktigt.
Ledarskapets roll i innovationskulturen
Det är här ledarskapet blir avgörande. För att innovation ska fungera krävs inte bara pengar, utan en kultur där människor vågar ta risker. En kultur där det är okej att misslyckas, så länge man lär sig något. Och en kultur där framgång inte alltid mäts i kronor och ören, utan i insikter, lärdomar och långsiktig förändring.
Men alla ledare är inte rustade för detta. I vissa organisationer råder en toppstyrd och kontrollerande ledarstil där misstag ses som svaghet. Där vågar man inte riskera något – och då blir det heller ingen innovation. Istället fastnar man i kopieringskultur, där man väntar på att andra ska visa vägen. Den här typen av kultur har varit vanlig i delar av världen och syns även i företag som är hårt pressade ekonomiskt.
Å andra sidan finns det också motsatsen, ledare som tar för stora risker, som följer sina egna övertygelser utan att lyssna på omgivningen. Steve Jobs är ett känt exempel. När han lyckades, som med iPhone, hyllades han som ett geni. Men hans tidigare misslyckanden glöms ofta bort. På samma sätt kan man se ledarskap som Donald Trumps där stora, visionära drag blandas med brist på riskförståelse och ansvar. Resultatet kan bli både succé och fullständig katastrof.
Det handlar om mer än siffror
Så hur bör man egentligen satsa sina tio miljoner?
Det kanske mest ärliga svaret är: det beror på människorna som gör det. För det är deras risktagande, deras trygghet och deras förståelse för innovation som avgör resultatet. Om du inte vet var du står själv, hur ska du kunna leda andra?
Kanske är det allra bästa projektet just ett som handlar om att utveckla organisationens innovationskultur. Att skapa trygghet, tillit och en gemensam förståelse för vilka risker som är värda att ta, och varför.
Innovation är aldrig bara ett affärsbeslut. Det är en mänsklig process, där vi måste förstå våra rädslor, våra drivkrafter och våra gränser.
Så innan du väljer projekten – välj att bygga modet.
