Innovation uppfattas ofta som något oförutsägbart och slumpmässigt, men vad skulle du säga om det fanns en struktur för att skapa innovation? Det var precis vad Genrich Altshuller, en rysk ingenjör och patentgranskare, började inse under sitt arbete på en patentavdelning på 1940-talet.
Genom att analysera tusentals patent upptäckte han att innovationer inte var helt unika, utan snarare byggde på återkommande principer. Till exempel såg han att samma princip – att värma upp ett material och sedan kyla det snabbt för att skapa sprickor – hade patenterats inom flera olika branscher, från metallbearbetning till glasproduktion.
Han började därför kategorisera patent utifrån vilken typ av innovation de representerade, snarare än vilken funktion de hade. Och det han fann var slående:
- Helt nya innovationsprinciper är extremt sällsynta – kanske en gång per 100 år, men de patenteras flera gånger om i olika branscher.
- De flesta innovationer bygger på ett begränsat antal återkommande mönster.
- Genom att förstå dessa mönster skulle det kunna gå att systematiskt skapa innovation istället för att vänta på slumpmässiga genombrott.
Denna insikt lade grunden för TRIZ (Teoriya Resheniya Izobretatelskikh Zadach) – en metod för att lösa problem och skapa innovation genom att använda befintliga innovationsprinciper på nya sätt.
Hur fungerar TRIZ?
Ambitionen med TRIZ är att omvandla innovation från något kaotiskt och inspirationsdrivet till en steg-för-steg-process. Metoden bygger på fyra centrala moment:
- Identifiera problemet – Vad är det vi försöker lösa?
- Generalisera problemet – Vad är den underliggande principen bakom problemet?
- Slå upp en lösning – Vilka kända innovationsprinciper kan användas för att lösa den typen av problem?
- Anpassa lösningen till det specifika fallet – Hur kan vi tillämpa principen på vår unika situation?
Det finns en matris av innovationsprinciper som gör att man kan slå upp möjliga lösningar utifrån vilken typ av problem man står inför. TRIZ ger alltså en direkt vägledning i hur man kan tänka, baserat på historiska innovationer.
Ett exempel på TRIZ i praktiken
Anta att du försöker lösa problemet med hur man rengör smutsiga ytor på ett effektivare sätt. Istället för att bara försöka ”tänka ut något nytt” kan du:
- Identifiera det specifika problemet: Rengöring tar tid och är ineffektivt när smuts sitter fast hårt.
- Generalisera problemet: Vi vill hitta ett sätt att separera smuts från en yta snabbare.
- Slå upp en lösning i TRIZ-matrisen: En möjlig innovationsprincip är att skapa vibrationer för att lossa smutsen (används till exempel i ultraljudstvättar).
- Anpassa lösningen till det specifika fallet: Vi kan utveckla en ny typ av rengöringsprodukt som använder ljudvågor för att vibrera bort smuts från ytan.
Genom att använda TRIZ går vi alltså från ett specifikt problem, via en generell princip, till en tillämplig lösning.
TRIZ och dess begränsningar
TRIZ uppfanns för flera decennier sedan och är särskilt effektiv inom produktutveckling och teknisk innovation. Däremot kan det vara svårare att tillämpa TRIZ på exempelvis organisationsutveckling eller affärsstrategier, eftersom principerna ursprungligen utvecklades för fysiska och tekniska system.
Det finns dock sätt att anpassa metoden. I vissa sammanhang används frågebatterier baserade på TRIZ-principer, där man genom att besvara frågor får hjälp att överföra principerna till ett nytt område.
På effectivemind.com finns exempel på sådana frågebatterier för den som vill testa att använda TRIZ-principerna på sina egna problem.
TRIZ som ett verktyg för systematisk innovation
TRIZ bygger på insikten att innovation inte behöver vara ett mysterium. Genom att förstå de grundläggande mönster som innovationer bygger på kan vi:
- Arbeta mer systematiskt med problemlösning
- Låna innovationer från andra områden och applicera dem på nya sammanhang
- Undvika att uppfinna hjulet på nytt och istället bygga vidare på beprövade principer
Oavsett om du arbetar med produktutveckling, affärsinnovation eller organisationsförändring kan TRIZ vara ett bra verktyg för att hitta nya lösningar – baserade på tidigare kunskap.
