Fishers fundamentala teorem, ursprungligen formulerat inom evolutionär biologi, handlar om förhållandet mellan populations överlevnad och dess genetiska variation. Kort sagt säger teoremet att den hastighet med vilken en population kan förbättra sin överlevnad är proportionell mot mängden genetisk variation inom populationen. På ren svenska betyder det att ju mer varierat ett system är, desto bättre kan det anpassa sig till förändringar.
Denna insikt går långt bortom biologi och kan appliceras på många andra områden i livet – från företag och innovation till personlig hälsa. Ett nyckeltema i teoremet är att system som är starkt optimerade för en specifik miljö eller situation har en tendens att bli mindre flexibla.
Optimala system och förändringens svårighet
Ju mer optimerat ett system är för en specifik situation, desto svårare blir det för systemet att förändra sig. Inom arbetslivet ser vi detta fenomen ofta när företag, organisationer eller individer blir extremt effektiva på att göra en viss sak på ett visst sätt. I början leder denna optimering till stora vinster – vi gör saker snabbare, billigare och med högre kvalitet. Men på lång sikt kan denna effektivisering leda till stagnation. När världen förändras, eller när nya utmaningar uppstår, kan dessa system kämpa för att anpassa sig eftersom de blivit så specialiserade.
Exempelvis kan ett företag som under årtionden har optimerat sina produktionsprocesser för en viss marknad stå handfallet inför en plötslig teknologisk förändring. Istället för att snabbt kunna anpassa sig har de byggt en så specifik och väloljad maskin att varje förändring innebär enorma kostnader och omställningar.
Vikten av slumpmässig utforskning
Fishers teorem påminner oss om att förändring är omöjlig utan variation. Inom företagande och innovation innebär detta att det är viktigt att tillåta utforskning och prövande av nya idéer, även om de ibland verkar slumpmässiga eller ”irrelevanta” för det nuvarande systemet. Kreativitet och variation är de mekanismer genom vilka system kan anpassa sig till oförutsedda förändringar.
De som är starkt integrerade i ett optimerat system kan ofta se detta kreativa tänkande som irriterande eller störande. Innovatörer, de som ställer de ”jobbiga” frågorna, betraktas ibland som hindrande snarare än hjälpsamma. Det är inte ovanligt att personer som ifrågasätter hur saker och ting alltid har gjorts uppfattas som bråkmakare – för de hotar den stabilitet som systemet byggt upp. Men det är just dessa ”jobbiga” personer som är de nödvändiga drivkrafterna för långsiktig förändring och anpassningsförmåga.
Varför vi sällan ifrågasätter det gamla
En annan viktig aspekt av Fishers teorem är vårt naturliga motstånd mot att ifrågasätta sådant som har funnits länge. Vi tenderar att se saker som varaktiga och framgångsrika system som naturliga och självklara. Om något har fungerat under lång tid, varför skulle vi behöva ändra på det? Detta resonemang kan vara farligt, eftersom även system som fungerar bra idag kan kollapsa om världen omkring det förändras. Det är därför vi behöver individer och grupper som ständigt ifrågasätter och utforskar nya möjligheter, även när allt verkar fungera bra.
Ibland behövs slumpmässiga idéer och disruptiva innovationer för att bryta ett system ur dess stagnation. Ta till exempel uppkomsten av smartphones – när de först kom var de ”jobbiga” innovationer som hotade en hel marknad av mobiltelefoner och relaterade produkter. Men det var just denna störning som gjorde att teknologin kunde gå framåt och anpassa sig till nya behov.
Fishers teorem på jobbet och i hälsan
Exempel inom arbetslivet
Föreställ dig ett företag som under flera år har effektiviserat sin försäljningsprocess för att öka marginalerna. De har optimerat sina rutiner och personalen är experter på att använda det nuvarande systemet. Men plötsligt förändras marknaden – kunderna börjar handla mer second hand och efterfrågar mer personliga tjänster. Här blir det tydligt att företagets starkt optimerade system, som tidigare varit dess största tillgång, nu blir dess största hinder. Om företaget inte har tillåtit någon utforskning av nya sätt att sälja på, eller om de har motstått de ”jobbiga” frågorna från kreativa medarbetare som ville pröva nya idéer, kan företaget bli fast i sin egen struktur.
Företag som omfamnar Fishers teorem inser vikten av att skapa utrymme för utforskning och kreativitet – även när det inte verkar direkt kopplat till nuvarande behov. Detta kan vara genom innovationssprintar, labb för experiment eller genom att uppmuntra en kultur av ifrågasättande.
Exempel inom hälsa
Även inom hälsa kan vi se Fishers teorem i spel. Tänk på en person som optimerat sin kost och träning för att prestera optimalt i en specifik sport. Det fungerar väl under lång tid, men när kroppen åldras eller skador uppstår, kan denna optimering visa sig vara en fälla. Personen har anpassat sig så starkt till en viss träningsform eller diet att det blir svårt att göra nödvändiga förändringar. Här visar sig vikten av variation – att tillåta sig att prova olika träningsformer, att inte bli för fixerad vid en viss träning, så att kroppen (och sinnet) kan anpassa sig till nya förutsättningar.
Genom att omfamna variation, både i arbetslivet och inom hälsa, kan vi se till att vi förblir flexibla och anpassningsbara även när världen omkring oss förändras.
Fishers teorem påminner oss om att ingen framgångsrik anpassning kan ske utan variation. Ju mer optimerat ett system är för en specifik situation, desto svårare blir det för det systemet att förändra sig när världen förändras. Därför är det avgörande att omfamna slumpmässig utforskning, kreativa idéer och ibland de ”jobbiga” frågorna från dem som vågar tänka annorlunda. Det som verkar störande på kort sikt kan vara precis det som räddar ett system från stagnation på lång sikt.