Vi ser inte ofta världen som den verkligen är – vi ser den genom de filter vi matas med. Nyhetsflöden, sociala medier och personliga erfarenheter skapar vår bild av verkligheten, men den bilden är ofta skev. Vi ser en värld av katastrofer och kriser eftersom det är den verklighet som säljer bäst. Sensationsnyheter genererar klick, och klick genererar intäkter.
Tänk dig att du aldrig varit vid havet men ständigt ser bilder på stränder fyllda med plastskräp. Till slut börjar du tro att allt hav är en enda soptipp, trots att fakta visar något annat. Havet täcker två tredjedelar av jorden, men endast en liten del av all världens plast (0.3%) hamnar där. Även om den mängden är alldeles för stor, är det en enorm skillnad mellan att se problemet i sitt verkliga proportioner och att tro att hela oceanerna för länge sedan är förlorade.
Nyheterna ger oss inte en lögn, det finns ställen i havet där det flyter sora mängder plast, men de ger oss inte heller hela sanningen. Det vi ser är ofta en förstoring av en del av verkligheten – den som engagerar och skrämmer mest.
När vår bild av verkligheten inte stämmer
Problemet med att få en snedvriden bild av verkligheten är att det påverkar vårt sätt att agera. Om vi tror att världen håller på att gå under i plastkatastrofer eller att skogar brinner överallt hela tiden, kan vi tappa hoppet. Vad spelar det för roll vad vi gör, om allt ändå redan är förstört? Eller borde vi lägga allt fokus på plast för att det visas för lite bilder på att det saknas insekter i vissa delar av naturen?
Men om vi istället ser verkliga fakta kan vi förstå vilka åtgärder som faktiskt gör skillnad. Att exempelvis fokusera på var plastföroreningarna kommer ifrån, snarare än att bara visa skrämmande bilder, kan leda till lösningar. Vi vet till exempel att en stor del av plastavfallet i haven kommer från ett fåtal floder i Asien och Afrika. Insatser där kan ha långt större effekt än att skuldbelägga en enskild person som råkar använda en plastpåse i Sverige. Att fokusera på mikroplast, som inte syns, kanske har större betydelse. Det är stor skillnad på att handla i panik baserat på felaktiga uppfattningar och att agera strategiskt utifrån verkliga fakta.
Hur det borde vara – att skapa en bättre framtid
När vi ser världen för vad den är kan vi också börja fråga oss: hur borde den vara? Det är här verklig förändring börjar.
Om vi vet att de största källorna till föroreningar kommer från ett fåtal floder, kan vi arbeta med lösningar – genom bättre avfallshantering, internationella samarbeten och tekniska innovationer. Om vi förstår att klimatförändringarna är en komplex fråga som inte bara handlar om utsläpp utan också om markanvändning, biologisk mångfald och ekonomiska incitament, kan vi fokusera på insatser som gör verklig skillnad.
Att veta sanningen betyder inte att vi ska ignorera problemen – det betyder att vi ska förstå dem så att vi kan lösa rätt problem först.
Ett filter för verkligheten
Vi behöver alla utveckla ett filter där vi frågar oss: Vilken del av verkligheten ser jag just nu? Vilken del ser jag inte? När vi lär oss att ifrågasätta bilden och uppfattningen vi får från bilderna, blir vi inte lika lätt lurade av sensationsnyheter.
En värld där vi agerar på verkliga fakta – inte på rädsla och felaktiga uppfattningar – är en värld där vi kan skapa förändring. När vi ser hur det verkligen är kan vi också se hur det borde vara. Och det är där, i skärningspunkten mellan fakta och vision, som vi har möjlighet att bygga en bättre framtid.
