Cirkulär ekonomi är inte bara ett sätt att minska avfall eller spara på resurser. Det är en helt ny logik för hur värde skapas, bibehålls och återanvänds över tid. Trots det betraktas cirkularitet ofta som ett kostsamt sidospår snarare än en strategisk tillgång. Mycket av detta beror på att vi fortfarande försöker räkna cirkulära affärsmodeller med linjära måttstockar. Resultatet blir att Return on Circularity ofta ser dålig ut i kalkylen, fast den långsiktigt är avgörande för både lönsamhet och hållbarhet.
Från innovation till investering via cirkularitet
I en traditionell modell är Return on Investment ett mått på förhållandet mellan vad som satsas och vad som tjänas in. Return on Innovation mäter vad organisationen får tillbaka på satsningar i utveckling av nya produkter och tjänster. Men Return on Circularity förutsätter en ännu djupare systemförändring. Det handlar inte bara om att förbättra produkten, utan att omforma hela affärsmodellen. Här räcker det inte med att investera i en ny produktionslinje. Man måste också kunna räkna på återtag, tjänstefiering, design för cirkularitet, miljömässig återställning och helt nya värdeerbjudanden.
En möjlig formel för Return on Circularity
För att börja närma sig en förståelse för hur man mäter värdet av cirkularitet kan en formel utgå från flera faktorer:
RoC = (D × R × E × L) / (I + C)
Där:
D = Design för cirkularitet
R = Andel material eller komponenter som återanvänds
E = Engagemang i organisationen och värdekedjan
L = Förlängd livslängd av produkten eller tjänsten
I = Investeringar i omställning
C = Kostnader för cirkulära flöden och infrastruktur
Denna ekvation bygger på att man betraktar cirkularitet som en kapacitet snarare än en slutprodukt. Det är inte hur många procent av produkten som är återbrukad som avgör, utan hur hela systemet bygger upp en förmåga att generera långsiktigt hållbart värde. Det är en förenklad modell för förståelse och kommunikation, snarare än en exakt vetenskaplig indikator enligt nuvarande standarder.
En linjär modell missförstår den cirkulära affären
När ett företag går från att sälja produkter till att erbjuda en delningsplattform förändras hela intäktslogiken. I en linjär affär vilar lönsamheten på att sälja nytt, ofta i stora volymer. Men i en cirkulär affär handlar det om att maximera användningen av det som redan finns. Företaget kanske tjänar pengar på tillgång, inte på ägande. Problemet uppstår när man försöker applicera gamla nyckeltal på den nya modellen. Då ser det snabbt ut som om verksamheten tappar lönsamhet, trots att den levererar stort värde både för kund och samhälle.
Ett exempel är en plattform för att dela verktyg. I en linjär kalkyl är det dåligt att produkterna inte säljs i stor skala. I en cirkulär kalkyl är det däremot bra att samma produkt kan användas av hundratals personer, vilket minskar behovet av produktion, distribution och avfall. Men så länge vi räknar cirkulär lönsamhet med linjära verktyg kommer den alltid se sämre ut.
Vad cirkularitet verkligen handlar om
Att bli cirkulär handlar inte bara om att återanvända material. Det handlar om att tänka igenom hela produktens livscykel. Hur länge håller den? Hur lätt kan den demonteras och återcirkuleras? Hur mycket degraderas materialet? Kan den återställas utan att tappa funktion? Är den designad för att repareras, uppgraderas eller återanvändas? Dessutom handlar det om vad produkten bidrar till i ett större sammanhang. Återställer den naturresurser, minskar den utsläpp, stärker den lokalsamhällen?
Det är dessa frågor som bygger en cirkulär kapacitet. Men eftersom de ofta inte ryms i klassiska finansiella modeller behöver man också komplettera med indirekta indikatorer.
Indirekta KPI som visar vägen
För att förstå hur väl en organisation utvecklas i cirkulär riktning måste man titta på andra indikatorer än bara kvantitet. Hur mycket tid och resurser läggs på att ställa om? Hur stort engagemang finns i team och partnerskap? Hur tillitsfull är dialogen med leverantörer, kunder och andra aktörer i värdekedjan?
Dessa faktorer säger ofta mer om framtida förmåga än hur många procent återvunnet material som används idag. För att nå ett högt Return on Circularity krävs nämligen samarbete, uthållighet och lärande.
Hur bör man tänka kring Return on Circularity?
För det första måste man acceptera att lönsamheten kommer se annorlunda ut i början. Omställningen kostar, och det tar tid innan nya strukturer ger utdelning. För det andra måste man mäta på rätt saker. I stället för att jaga snabba intäkter bör man följa hur snabbt den cirkulära kapaciteten växer. Hur flexibla är våra affärsmodeller? Hur robusta är våra leverantörsflöden? Hur villiga är kunderna att delta i nya värdeerbjudanden?
Return on Circularity kräver också ett annat synsätt på investeringar. Det handlar inte bara om pengar, utan om investeringar i kultur, relationer, teknik och design. Det är dessa faktorer som i förlängningen avgör hur mycket värde organisationen kan skapa – inte bara för sig själv, utan för hela systemet den verkar i.
Att räkna på cirkularitet är att räkna på framtiden. Ju förr man börjar, desto bättre beredd är man på att skapa det värde som morgondagen kräver.
