Fotosyntesen är livets motor. Genom att växter binder solens energi och omvandlar koldioxid till syre och biomassa skapas den grund som allt annat liv vilar på. Utan fotosyntes finns ingen näringskedja, inga ekosystem och ingen mänsklig civilisation. Men idag kan vi se en motsatt process – en omvänd fotosyntes som drivs av mänskliga handlingar.
Genom att bryta ner mångfald, exploatera mark och vatten samt maximera produktionseffektivitet undergräver vi de system som fotosyntesen byggt upp under miljarder år.
När mångfald ersätts av likformighet
Ett friskt ekosystem bygger på tre nivåer av mångfald.
- Artmångfald, där många arter samverkar och balanserar varandra.
- Genetisk mångfald, där variation inom arterna gör dem motståndskraftiga mot sjukdomar och förändringar.
- Och ekosystemsmångfald, där olika miljöer samspelar och ger livsutrymme åt allt från mikroorganismer till stora däggdjur.
När vi människor i stället strävar efter likformighet för effektiv produktion sker en farlig förskjutning.
Jordbruket är ett tydligt exempel. Monokulturer av spannmål, soja eller palmolja ersätter skogar, våtmarker och betesmarker. Vi får en enorm produktivitet på kort sikt, men på bekostnad av resiliens. Det blir som om naturen bara valt en växt och försökt pressa in den överallt, trots att livet i grunden bygger på olikheter och variation.
Skiftnyckeln som universalverktyg
Det mänskliga sättet att hantera naturen kan liknas vid att tro att en skiftnyckel kan ersätta alla verktyg. Den fungerar utmärkt för att skruva muttrar, men om vi försöker såga trä med den blir resultatet inte bra.
På samma sätt använder vi fotosyntesens effekter som råvara för massproduktion utan att ta hänsyn till att olika ekosystem har olika funktioner. När vi expanderar åkrar, skövlar skogar och torrlägger våtmarker ersätter vi komplexa system med förenklade, och skapar ett beroende av konstgödsel, bekämpningsmedel och fossil energi som i sin tur förstärker den omvända fotosyntesen.
När vi passerar tipping points
Det mest oroande är att denna process inte är linjär. Naturen har byggt buffertar och återhämtningsförmåga, men när vi pressar systemen för långt når vi brytpunkter. Korallrev som bleks bort, skogar som förvandlas till savann, insektsbestånd som kollapsar.
Dessa tipping points markerar när naturens balans rubbas så kraftigt att den inte går tillbaka till sitt tidigare tillstånd.
För naturen som helhet är det inget problem. Den kommer att utveckla nya former av liv under miljontals år. Men för mänskligheten, som är beroende av fungerande ekosystem här och nu, är det alvarligt.
Den omvända fotosyntesen i vardagen
Vi kan se effekterna av den omvända fotosyntesen i vardagen. Jordbruk som överanvänder mark tills jorden blir utarmad. Skogar som skövlas för att ge plats åt en enda gröda. Fiskbestånd som överexploateras tills havens balans rubbas. Alla dessa handlingar motverkar fotosyntesens grundidé: samverkan och variation.
Ta pollinatörerna som exempel. Bin och andra insekter är avgörande för många grödor. När deras livsmiljöer ersätts av monokulturer och giftiga bekämpningsmedel kollapsar deras populationer. Då faller också grödor som är beroende av dem. Det blir en kedjereaktion som visar hur tätt sammanvävt allt liv är.
Vägen tillbaka till balans
Det finns dock vägar att bromsa och delvis vända den omvända fotosyntesen.
Agroforestry, där man kombinerar skogsbruk och jordbruk, bygger på principen att efterlikna naturens mångfald. Cirkulära ekonomier som minskar resursanvändning kan ge utrymme för ekosystem att återhämta sig. Och restaureringsprojekt, som att återskapa våtmarker och återplantera skogar, kan ge tillbaka funktioner vi förlorat.
Men framför allt krävs ett skifte i tänkande. Att sluta betrakta naturen som en maskin för produktion och i stället se den som ett levande system som vi själva är en del av.
Det handlar inte om att gå tillbaka till en förindustriell tid, utan om att låta mångfald och resiliens bli lika viktiga mål som effektivitet och lönsamhet.
Ett avgörande ögonblick för mänskligheten
Vi befinner oss i ett unikt historiskt ögonblick. Vår kunskap om naturen är större än någonsin, samtidigt som vår påverkan är starkare än någonsin.
Om vi fortsätter på samma väg riskerar vi att förstärka den omvända fotosyntesen tills våra ekosystem kollapsar. Om vi däremot använder vår kreativitet och innovationskraft till att efterlikna naturens egna principer kan vi skapa samhällen som samspelar med, snarare än bryter ner, livets motor.
Det är naturens tålamod vi prövar, men det är mänsklighetens framtid som står på spel.
