Vi lever i en värld där problemen är allt mer sammanflätade, dynamiska och komplexa. För att förstå och agera klokt i sådana system har systems thinking blivit ett allt viktigare sätt att tänka. Men att förstå ett system betyder inte att vi automatiskt skapar lösningar. Därför behöver vi också ett kompletterande förhållningssätt: solutions thinking.
Det ena tankesättet hjälper oss att se mönstren. Det andra hjälper oss att påverka dem. Tillsammans skapar de en kraftfull helhet, särskilt i en tid när vi dessutom kan förstärka vår tankeenergi med AI och nya verktyg.
Vad är systems thinking?
Systems thinking är ett tankesätt som handlar om att se helheter snarare än delar, relationer snarare än isolerade aktörer, mönster snarare än händelser. Det hjälper oss förstå varför problem uppstår och varför lösningar inte alltid fungerar som vi tror.
Genom att kartlägga orsakssamband, feedbackloopar och beroenden kan vi undvika att bara behandla symptom och i stället identifiera de underliggande strukturer som behöver förändras. Systems thinking är särskilt viktigt i komplexa samhällsutmaningar som klimat, hälsa, utbildning eller social rättvisa.
Men systems thinking i sig är inte en metod för lösningar. Det är en metod för förståelse.
Vad är solutions thinking?
Solutions thinking är det kompletterande förhållningssättet som fokuserar på möjliga vägar framåt, utifrån den förståelse vi byggt upp. Det handlar inte om att hoppa direkt till en lösning, utan om att aktivt tänka på lösningar som ett sätt att undersöka, testa, och utveckla.
Solutions thinking innebär att vi tränar oss i att:
- Se möjligheter i komplexitet, snarare än att fastna i problemens tyngd.
- Skapa prototyper och förslag tidigt, för att få respons från verkligheten.
- Skifta perspektiv: ”Vad om vi försökte så här?” istället för ”Varför fungerar det inte?”
Det är alltså ett praktiskt och generativt tankesätt, där idéer ses som frön till lärande snarare än färdiga svar.
När tänkandet blir ett ekosystem
I praktiken behöver systems thinking och solutions thinking varandra. Systems thinking mår bra av görande, annars riskerar det att stanna i analys och komplexitetslamslagenhet. Solutions thinking mår bra av sammanhang, annars riskerar det att bli lösningar på fel problem.
Tillsammans fungerar de som två olika linser: den ena ser landskapet, den andra ser vägarna framåt.
Lägger vi dessutom till ett tredje perspektiv, design thinking, som lägger stor vikt vid empati, användarcentrering och iterativt skapande så får vi en tanketrio som förstärker varandra:
- Systems thinking hjälper oss förstå varför världen fungerar som den gör.
- Solutions thinking hjälper oss tänka konstruktivt om hur det skulle kunna bli annorlunda.
- Design thinking hjälper oss omsätta det i konkret värde för riktiga människor.
Kognitiv flexibilitet och att välja sitt sätt att tänka
Vi tränar sällan på att byta sätt att tänka. Men det är en avgörande förmåga i komplexa uppgifter. Genom att lära oss känna igen när vi behöver ett systemperspektiv, ett lösningsperspektiv eller ett användarperspektiv och att kunna skifta däremellan, blir vi inte bara mer kreativa, vi blir mer precisa.
Vi sparar mental energi när vi kan välja rätt verktyg för rätt situation. Vi hamnar inte i lösningsiver för tidigt. Vi fastnar inte i analys för länge. Och vi kan kommunicera tydligare eftersom vi vet vilket perspektiv vi talar från.
Att tänka tillsammans med AI och hitta rätt fråga till rätt perspektiv
I takt med att vi använder AI i vårt arbete blir det också viktigare att förstå hur vi formulerar frågor. En prompt till en AI är ett uttryck för ett visst sätt att tänka och vilket tänkesätt vi använder påverkar svaret vi får.
Exempel: Tänk att vi arbetar med ett hållbarhetsproblem i en stad.
- Om vi frågar AI:n: ”Vilka är de största miljöutmaningarna i staden?” så är vi i systems thinking, vi vill förstå helheten och de underliggande strukturerna.
- Om vi frågar: ”Hur kan vi minska plastanvändningen i butiker?” är vi i solutions thinking, vi söker praktiska vägar framåt.
- Om vi frågar: ”Hur upplever invånarna butikernas miljöarbete?” är vi i design thinking, vi söker förståelse för användarnas perspektiv.
Genom att känna igen skillnaderna i frågetyper kan vi använda AI som en tänkande partner, snarare än bara en svarsgenerator.
Från tankestruktur till tankerörelse
I en komplex värld är det inte ett enskilt tankesätt som räcker. Vi behöver en tankerörelse där vi rör oss mellan förståelse, idé, empati och handling. Solutions thinking ger oss kraft att göra, systems thinking ger oss klokhet att förstå, och design thinking ger oss en kompass mot verklig nytta.
Och i det samspelet blir inte bara vår problemlösning bättre. Vi själva blir bättre tänkare.
