Klimatinsatserna har till stor del kretsat kring att minska skadorna – minimera utsläppen, minska på avfallet och återvinna material. Men att minska negativ påverkan är inte detsamma som att skapa positiv förändring. Att bara göra ”mindre dåligt” betyder inte nödvändigtvis att göra gott.
För att verkligen ta itu med våra miljöutmaningar måste vi gå bortom skadekontroll och börja designa system och produkter som inte bara samexisterar med naturen utan aktivt regenererar och förbättrar ekosystemen. Det är dags att flytta vårt fokus från hållbarhet till klimatpositivitet.
Att göra mindre dåligt är inte samma sak som att göra bra
Att minska vårt miljöavtryck är ett nödvändigt första steg, men det räcker inte. En mindre negativ påverkan är fortfarande en negativ påverkan. Till exempel ses återvinning ofta som en ”grön” lösning, men många återvinningsprocesser är delvis dåliga. Ta till exempel återvunna PET-flaskor: att omvandla dem till textilier ses vanligtvis som miljövänligt. Men om dessa textilier genomgår giftiga färgningsprocesser undergrävs fördelarna med återvinning av de skadliga kemikalier som förs in i miljön.
Vi måste tänka om angående begreppet återvinning – inte bara som ett sätt att förlänga materiell livslängd utan som en möjlighet att omvandla avfall till något som gynnar ekosystemen. Återvinning bör vara en del av en större process som förbättrar planetens hälsa, snarare än att bara försena materialets slut på livet.
Från negativa till positivt avtryck: Konsten att skapa fantastiska saker
Istället för att bara minska åverkan kan vi designa system som bidrar positivt till miljön. Vi bör börja skapa produkter, byggnader och system som inte bara har en neutral påverkan utan aktivt förbättrar ekosystemen. Föreställ dig en värld där de saker vi bygger, bär och använder lämnar naturen i ett bättre skick än de hittade den.
Hus som växer, matar och vårdar
Tänk om våra hem inte bara var strukturer för skydd utan integrerade system som stödjer biologisk mångfald, minskar kol och till och med ger mat? Föreställ dig hem byggda med levande väggar av växter, designade inte bara för att isolera och sänka koldioxidavtryck utan också för att skapa mikrohabitat för lokalt vilda djur. Dessa hus skulle kunna bidra till pollinering genom att hysa bivänliga växter, ge mat genom att odla grönsaker och örter och främja biologisk mångfald genom att locka till sig fåglar och insekter som stärker lokala ekosystem.
Dessutom kan hem designas för att ha regenerativa egenskaper: dörrar och fönster som släpper ut näring vid beröring, eller som hjälper till att ge näring åt växterna som är inbäddade i väggarna. Denna integrering av naturen i vår byggda miljö går utöver att minska koldioxidutsläppen – den återskapar aktivt det som tagits från ekosystemet och uppmuntrar ett harmoniskt förhållande mellan mänskligt liv och naturen.
Kläder och bilar som pollinerar
Mode och transport skulle också kunna spela en förnyande roll. Föreställ dig kläder som pollinerar när du rör dig – tyger inbäddade med frön som sprids i vinden, eller mikrostrukturer som hjälper till att sprida pollen när du går. Bilar skulle kunna utformas med pollinatorvägar, utrustade med anordningar som sprider frön eller stödjer tillväxten av pollinatorvänliga växter. När du kör genom stadslandskap eller landsbygdsvägar, skulle du bidra till den biologiska mångfalden snarare än att utarma den.
Båtar som återställer korallreven
Havstransporter kan också spela en nyckelroll vid återställande av ekosystem. Båtar skulle kunna utrustas med system som aktivt återställer korallrev, sprider korallfragment eller sår inhemska marina växter för att återuppliva förstörda marina livsmiljöer. Dessa båtar skulle inte bara undvika att skada ekosystemen – de skulle läka dem och stödja återuppbyggnaden av viktiga hotspots för biologisk mångfald i haven.
Avfall är ett designfel: regenerera det du tar
En av de grundläggande förändringarna vi måste göra när det gäller klimatpositivitet är att se avfall som ett designmisslyckande. Naturen producerar inte avfall – allt är en del av ett kretslopp där en organisms avfall blir en annans resurs. Vi måste anamma detta tänkesätt i hur vi designar och använder material.
Att använda material för verktyg, byggnader och tekniker är inte dåligt i sig. Problemet ligger i att skapa system som genererar avfall eller stör naturliga kretslopp. Om vi utformar våra processer för att återskapa det vi tar kan vi uppnå en positiv inverkan. Till exempel är det bra att använda trä för att bygga bostäder om träden vi skördar ersätts med fler träd, och byggprocessen bidrar med näringsämnen tillbaka till jorden.
Att designa material och produkter som bryts ned naturligt eller blir näringsämnen för ekosystem är en annan väg för att uppnå detta regenerativa mål.
Utmaningen ligger i att ompröva hela våra produktions- och konsumtionssystem, se till att varje steg i en produkts livscykel bidrar till ekosystemets hälsa snarare än att förringa det.
Flytta från effektminskning till Postiv påverkan
Skiftet från hållbarhet till klimatpositivitet kräver en fundamental omdesign av hur vi interagerar med planeten. Istället för att enbart fokusera på att minska vår påverkan måste vi anamma idén om att göra en positiv inverkan. Våra byggnader, kläder, bilar och produkter ska inte bara minimera skador utan aktivt förbättra ekosystemen de lever i.
Klimatpositivitet handlar om förnyelse – om att bygga system som gör naturen friskare än vi fann den. Oavsett om det är genom regenerativt jordbruk, hem som integrerar och stödjer biologisk mångfald, eller fordon som återställer ekosystem när de rör sig, ligger designens framtid i att bidra till den naturliga världen, inte bara samexistera med den.
Det räcker inte att sikta på noll effekt; vi måste sikta på positivt effekt. Genom att omfamna klimatpositivitet kan vi skapa en framtid där mänsklig innovation och naturen frodas tillsammans, och se till att vi inte bara överlever på denna planet, utan att vi hjälper den att blomstra. Låt oss börja designa produkter i vår värld där vår närvaro gör jorden bättre, starkare och mer levande än den var tidigare.
