De globala målen har funnits sedan 2015 och blivit en självklar del av vår förståelse för hållbar utveckling. Men hur ofta tänker vi egentligen på dem? När läste du senast de konkreta delmålen? Trots att vi vet att de är viktiga har de blivit en sorts bakgrundsbrus – något vi refererar till, men kanske inte aktivt arbetar med på det mest effektiva sättet.
Det är lätt att se de 17 målen som separata områden: rent vatten, jämställdhet, utbildning, klimatåtgärder. Men i själva verket är målen sammanflätade. Att arbeta med rent vatten förbättrar hälsa, stärker utbildning och minskar fattigdom. Att satsa på hållbar industri skapar nya jobb, som i sin tur påverkar ekonomisk tillväxt och innovation.
Om vi ser de globala målen som en helhet snarare än en uppsättning separata ambitioner, får vi en ny förståelse för hur vi kan driva förändring. Det är här systeminnovation kommer in.
Systeminnovation – att förstå sambanden
Systeminnovation handlar om att förändra hela strukturer, snarare än att optimera enskilda delar. Det betyder att vi måste se relationerna mellan olika faktorer och förstå hur de påverkar varandra.
Om vi exempelvis försöker lösa vattenbrist i ett område genom att borra fler brunnar utan att tänka på den långsiktiga grundvattennivån, skapar vi bara ett nytt problem. Men om vi istället ser till hela systemet – från regnskogarnas roll i vattenflödet till jordbrukets vattenförbrukning och befolkningstillväxten – kan vi hitta lösningar som verkligen fungerar över tid.
På samma sätt kan vi inte arbeta för jämställdhet utan att se hur det påverkar utbildning, ekonomisk utveckling och hälsa. När fler flickor får tillgång till utbildning, förbättras samhällen på en mängd nivåer: barnafödandet minskar, ekonomin stärks och barns hälsa förbättras.
De globala målen är inte 17 separata problem att lösa. De är ett nätverk av utmaningar där varje del påverkar helheten.
Verktyg för systemförståelse
När vi ser de globala målen som systeminnovation får vi nya sätt att arbeta med dem. Verktyg som intressentmappning och isbergsmodellen hjälper oss att förstå både synliga och osynliga faktorer i ett system.
Intressentmappning låter oss identifiera vilka aktörer som påverkar och påverkas av en förändring. Om vi till exempel vill förbättra matsystemet i en stad handlar det inte bara om att förändra hur maten produceras, utan också om hur den distribueras, hur konsumenter agerar och vilka ekonomiska incitament som finns.
Isbergsmodellen hjälper oss att se bortom ytan. Ofta fokuserar vi på synliga problem, som plastföroreningar i haven eller luftföroreningar i städer. Men dessa är bara symtom på djupare strukturer, som konsumtionsmönster, ekonomiska system och sociala normer. För att lösa problemen behöver vi förstå de underliggande orsakerna.
Nya Perspektiv – Nya Möjligheter
Att arbeta med de globala målen genom systeminnovation ger oss en ny energi och ett nytt synsätt. Istället för att försöka lösa ett mål i taget kan vi skapa förändringar som påverkar flera mål samtidigt.
Exempelvis:
- När städer satsar på hållbar kollektivtrafik minskar inte bara utsläppen – tillgängligheten ökar, hälsan förbättras och ekonomiska klyftor minskar.
- När vi övergår till regenerativt jordbruk förbättras inte bara matproduktionen – markens bördighet ökar, vattenresurserna bevaras och den biologiska mångfalden stärks.
De globala målen är inte bara en vision för framtiden. De är en karta över hur vi kan skapa verklig förändring genom att förstå hur allt hänger ihop. Och när vi ser sambanden blir lösningarna både mer effektiva och mer hållbara.
