Att förstå idéer

Idéer är både lätta att skapa och lätta att kritisera. Ofta när vi hör en ny idé faller vi snabbt i fällan att analysera och ifrågasätta dess genomförbarhet innan vi verkligen förstått dess potential. För att fullt ut uppskatta en idé måste vi förstå dess natur och känna till olika sätt på vilka idéer kan vara bra.

En idé kan vara genialisk, listig, eller praktisk, och olika kreativa metoder genererar olika typer av idéer. Nedan beskriver jag några nyckelkategorier och kvaliteter som hjälper oss att förstå idéers olika styrkor.

Kvaliteter som gör idéer användbara och inspirerande

1. Originalitet

Originalitet är förmågan hos en idé att bryta ny mark och erbjuda något som känns fräscht och oväntat. En idé med hög originalitet är ofta revolutionerande och nydanande. Exempel på originella idéer är Elon Musks koncept för Hyperloop, ett höghastighets transportsystem som använder vakuumrör, eller iPhones pekskärmsgränssnitt som omdefinierade hur vi interagerar med våra telefoner. Dessa idéer har haft potentialen att omforma hela industrier, just för att de erbjöd något nytt och annorlunda.

2. Fluens

Fluens beskriver mängden idéer som genereras på kort tid. Denna kvalitet är särskilt viktig i brainstorming, där målet är att skapa så många idéer som möjligt för att hitta kreativa lösningar. Här ligger värdet inte i en enskild idé utan i mängden, som kan inspirera till nya tankebanor. Fluens är en viktig byggsten för kreativa processer och kan vara särskilt användbart när man utforskar bredden på möjliga lösningar till ett problem.

3. Elegans

Elegans handlar om enkelheten och finurligheten i en idé. En elegant idé löser ett problem på ett sätt som känns både självklart och genialiskt, vilket ofta innebär att lösningen är enkel att förstå och implementera. En bra illustration är pappersklämman – en enkel lösning på att hålla papper samman, utan att skada dem. Eleganta idéer kräver ofta mycket tanke bakom men ger intrycket att de nästan skapar sig själva i sin enkelhet.

4. Elaboration

Elaboration innebär detaljrikedom och komplexitet i idén. En idé med hög elaboration är välutvecklad och tar hänsyn till många aspekter av problemet och lösningen. Exempelvis har Google Maps en hög elaboration genom sin detaljrikedom i navigation, väganvisningar, trafikuppdateringar och integration med andra tjänster. En utförligt beskriven idé är ofta mer konkret och lättare att genomföra, eftersom den redan täcker många aspekter av verkligheten.

5. Realism

Realism handlar om idéns praktiska användbarhet i en viss situation. En idé kan vara briljant i teorin men oanvändbar om den är för dyr, svår att genomföra, eller inte passar den aktuella marknaden. Ett exempel på en realistisk idé är IKEA:s platta förpackningar som gör det enklare och billigare att transportera möbler. Realism fokuserar på vad som faktiskt går att genomföra och hur en idé kan appliceras i det verkliga livet.

6. Vardaglighet

Vardaglighet speglar hur vanligt förekommande eller välbekant en idé är som lösning på ett problem. En idé som är ”vardaglig” känns kanske inte spännande, men kan vara pålitlig och effektiv just på grund av sin beprövade status. Exempelvis är att använda en vattenflaska med filter för att rena vatten en enkel, men vardaglig, lösning på ett problem. Vardagliga idéer är ofta stabila och kan tillföra trygghet eftersom de är välbeprövade.

7. Flexibilitet

Flexibilitet handlar om hur många olika problem en idé kan användas till. En flexibel idé kan anpassas och tillämpas på flera sätt, vilket gör den användbar i en mängd olika sammanhang. Exempel på en flexibel idé är återanvändningsbara förpackningar som både kan användas till förvaring, packning och hållbar förbrukning av varor. Flexibilitet är en styrka för idéer som behöver vara användbara över tid och i olika situationer.

Olika idégivare bidrar med olika typer av idéer

Det är viktigt att förstå att inte alla idéer kan, eller bör, bedömas efter samma måttstock. En originell idé är inte nödvändigtvis realistisk, och en vardaglig idé kan sakna originalitet. Men varje typ av idé fyller sin funktion beroende på vad problemet kräver. Vissa personer har en naturlig fallenhet för att tänka stort och originellt, medan andra är bra på att utveckla välgenomtänkta och praktiska lösningar.

 

När man arbetar i ett team kan det vara värdefullt att känna till varje persons styrkor och att olika metoder genererar olika typer av idéer. Genom att kombinera idégivare med olika typer av kreativitet och styrkor kan teamet nå en mångsidig och balanserad portfölj av idéer, vilket ökar chansen att hitta både innovativa och hållbara lösningar.