I många delar av livet är ansvar något självklart och påtagligt. Vi tar ansvar för att projekten vi driver blir klara, för att familjen har det bra, för att räkningarna betalas och att relationerna fungerar. Detta ansvar är ofta kopplat till direkta konsekvenser. Misslyckas vi med att leverera i tid, försörja oss eller fullfölja löften så får det märkbara följder. Men det finns en annan form av ansvar som är mer osynligt och som sällan hålls upp till ytan. Ansvaret för idéer.
Att ta ansvar för idéer handlar inte om att vänta på den perfekta inspirationen eller att bara jobba med de idéer som känns färdiga. Det handlar om att medvetet välja att ta en otydlig, ofullständig tanke och arbeta med den tills den blir tydligare, mer relevant och mer genomförbar. Det är ett arbete som kräver både tålamod och nyfikenhet.
Idéer lämnas ofta åt sitt öde
De flesta tar gärna ansvar för genomförandet av en färdig idé. När riktningen är satt, planen finns och resurserna är tilldelade är det lätt att kavla upp ärmarna och sätta igång. Problemet är att väldigt få tar ansvar för idéutvecklingsfasen. Den tidiga, ofta otydliga, och ibland frustrerande processen när en idé fortfarande är halvformad.
I den fasen är det vanligt att människor avfärdar idéer snabbt. Man säger att idén inte känns rätt, att det inte är rätt tid, eller att man inte vet hur man ska gå vidare. Istället riktar man energin mot uppgifter som har tydliga start- och slutpunkter. Det är förståeligt, eftersom det är psykologiskt lättare att ta ansvar för sådant som redan har en definierad väg framåt.
Men just här sker ofta det största slöseriet av potential. Idéer som kunde ha utvecklats till något värdefullt lämnas därhän. När ingen kliver fram för att ta ansvar för att idén utvecklas, dör den ut.
Idéutveckling och idérealisering är två olika ansvar
En av de viktigaste insikterna är att idéutveckling och idérealisering bör ses som två separata faser med två separata ansvar. Idéutveckling handlar om att utforska, testa, förbättra och omforma en tanke tills den har fått en tydligare form och ett konkret innehåll. Idérealisering handlar om att ta den färdiga idén och faktiskt genomföra den.
I många organisationer finns detaljerade processer och projektplaner för genomförande, men väldigt få har strukturer, kultur eller arbetsmetoder som premierar och skyddar idéutvecklingen. Detta gör att man riskerar att bli väldigt effektiv på att genomföra, men på allt färre idéer. Resultatet blir en minskad innovationsförmåga över tid.
En bra metafor är trädgårdsodling. Idéutveckling är som att plantera frön, vattna och rensa ogräs innan plantan vuxit till sig. Idérealisering är att skörda och tillaga maten. Om vi bara vill skörda men aldrig plantera, kommer vi snabbt att stå med tomma händer.
Varför idéutveckling gör dig mer kreativ
Att ta ansvar för idéutveckling är inte bara viktigt för att få fram bättre idéer, det är ett av de mest effektiva sätten att bli mer idérik över tid. Hjärnan är fantastisk på att koppla samman till synes orelaterade tankar i sina försök att förstå världen.
När vi tränar på att utveckla idéer, även sådana som kanske inte blir genomförda, bygger vi upp en mental vana att se samband, hitta mönster och snabbt forma något användbart av en lös tanke. Precis som en muskel blir starkare med träning, blir hjärnans förmåga att generera och forma idéer vassare ju oftare vi arbetar med dem.
En person som aktivt arbetar med idéutveckling får också en snabbare startsträcka när nya idéer uppstår. Det blir lättare att identifiera nästa steg, att se potentiella hinder och att tänka kring olika scenarier. Det är denna snabbhet och flexibilitet som ofta skiljer en idérik person från någon som förlitar sig på spontana infall.
Ett exempel
Tänk dig en produktutvecklare som får in ett förslag från en kollega om en ny funktion i en app. Förslaget är vagt: “Tänk om vi kunde göra den mer social.” I de flesta organisationer hade detta hamnat längst ner på listan eftersom det inte är konkret nog att agera på.
Men om produktutvecklaren tar ansvar för idéutvecklingen börjar hen undersöka vad “mer social” skulle kunna betyda. Det kan leda till en rad följdfrågor: Ska användarna kunna skapa profiler? Ska de kunna chatta? Ska appen ha en delad vy för gemensamma projekt? Efter några samtal, skisser och tester växer förslaget fram till en tydlig funktion som faktiskt kan implementeras.
Hade idén stannat på sitt första, otydliga stadium hade den troligtvis dött.
Börja ta ansvar för idéer
Ett sätt att träna på att ta ansvar för idéutveckling är att använda en metod som jag kallar “Tre nästa steg”. Den fungerar så här:
Varje gång du stöter på en idé som är för otydlig för att genomföras, tvinga dig själv att formulera tre små, konkreta saker du kan göra för att utveckla den. Det kan vara att ställa en specifik fråga, göra en snabb research, skissa en prototyp eller prata med en användare. Poängen är att flytta idén framåt, om än i små steg.
Om du konsekvent gör detta blir du både bättre på att förtydliga idéer och på att identifiera vad som krävs för att ta dem vidare.
Ett medvetet val
Att bli idérik kräver att du medvetet väljer att ta ansvar för idéutveckling. Det är ett ansvar som ingen annan kommer att kräva av dig, men som kan förändra både din kreativa kapacitet och din förmåga att skapa framtidens möjligheter.
Det handlar om att ge plats för halvfärdiga tankar, även när de känns osäkra. Att se på idéutveckling som ett hantverk, där du gradvis formar och slipar fram något värdefullt. Och kanske viktigast av allt: att förstå att den kreativa förmågan växer inte när vi väntar på rätt idé, utan när vi tar ansvar för att skapa den.
