I den linjära ekonomin har framgång historiskt byggt på ett tydligt samband mellan tillväxt och resursanvändning. Ju mer vi producerar, desto mer resurser förbrukas, vilket ofta genererar större klimatpåverkan och mer avfall. Detta beroende kallas för impact coupling.
Den cirkulära ekonomin utmanar detta förhållande genom att eftersträva impact decoupling, dvs att öka värdeskapandet utan att öka de negativa miljömässiga konsekvenserna. Här uppstår ett fundamentalt nytt samband mellan affärslogik och designlogik.
Cirkulär ekonomi som systemtänkande
Den cirkulära ekonomin vilar på tre grundprinciper:
- att produkter ska användas om och om igen utan att förlora i värde,
- att avfall ska designas bort redan i idéstadiet
- att affärsmodellerna ska stödja regenerativa system.
Det innebär att det inte räcker med att återvinna eller minska påverkan, det gäller att skapa ett system där både ekonomi och ekologi byggs upp samtidigt.
Dessa principer kräver att affärslogiken, alltså hur företaget tjänar pengar, och designlogiken, hur produkter och tjänster formas, samverkar i grunden. Det är inte längre möjligt att först skapa något, och därefter försöka ”göra det hållbart”. Hållbarhet måste finnas med från början och genomsyra hela processen.
Linjär ekonomi: ett glapp mellan affär och design
I en linjär ekonomi är design ofta underordnad affären. Fokus ligger på att producera något som är säljande, billigt att tillverka och snabbt levererbart. När affärslogiken styr mot ständigt ökad försäljning, finns få incitament att förlänga livslängden på produkter eller göra dem enkla att återanvända. Avfall och miljöpåverkan hanteras som externa effekter snarare än kärnfrågor.
Det innebär att designlogiken ofta blir reaktiv. Man försöker minska avfall eller använda något mer återvunnet material, men kärnan i hur affären fungerar förblir densamma. Resultatet blir ett glapp mellan ambitionen att vara hållbar och den faktiska affärsverksamheten.
Cirkulär ekonomi: affär och design som samskapare
I den cirkulära ekonomin smälter affär och design samman. Att produkter kan återanvändas om och om igen, att avfall inte uppstår och att systemen är regenerativa, kräver att hela produktens livscykel beaktas i både affärsstrategi och formgivning. Detta gör att impact decoupling inte är ett tillägg, det är en nödvändig grundstruktur.
Ta till exempel en tillverkare av kontorsmöbler. I en linjär modell säljer man så många stolar som möjligt. I en cirkulär modell kan samma företag istället hyra ut möblerna, utforma dem för enkel demontering, underhåll och återmontering, och ta ansvar för att materialen går tillbaka in i tillverkningen. Affären bygger då inte på att sälja fler enheter, utan på att hålla materialen i rörelse och skapa värde genom service och lång livslängd.
Detta kräver en design som är modulariserad, lätt att reparera och byggd av material som behåller kvalitet över tid. Designlogiken är alltså direkt kopplad till hur företaget tjänar sina pengar. Om designen brister, faller affärsmodellen.
Att skapa regenerativa system
Impact decoupling är inte bara en fråga om att göra mindre skada, utan om att skapa positiva effekter. Ett regenerativt system bygger inte bara bort miljöpåverkan, det bygger upp värden för naturen, samhället och ekonomin.
Ett jordbruksföretag som arbetar med regenerativt jordbruk kan till exempel öka bördigheten i jorden, binda kol och samtidigt producera högkvalitativa livsmedel. Detta kan bli en långsiktigt hållbar affär, men endast om affärslogiken stödjer investeringar i jordhälsa, långsiktiga kontrakt och incitament för kvalitet snarare än kvantitet. Här är designlogiken inte fysisk produktdesign, utan snarare systemdesign, dvs. hur verksamheten utformas och samverkar med biologiska cykler.
Vad innebär detta för företagare?
För företagare innebär det att affärsstrategi och designbeslut inte längre kan separeras. Det handlar inte bara om att sälja fler enheter, utan om att skapa värde över tid genom materialcirkulation, kundrelationer och systemansvar. Det kräver att man ställer sig nya frågor redan i idéfasen.
Hur kan vår produkt leva flera liv? Hur undviker vi att skapa avfall överhuvudtaget? Vilket ansvar tar vi för att vårt värdeerbjudande också stärker miljön, samhället och ekonomin på lång sikt?
Företag som jobbar med delningsekonomi, uthyrning, återtillverkning eller produkter som tjänst har redan börjat svara på dessa frågor. Men även traditionella företag kan göra omställningen. Ett exempel är tillverkare av arbetskläder som designar sina plagg för att klara flera användare, med utbytbara delar och serviceavtal. Istället för att sälja kläder, säljer de funktion över tid.
Varför sambandet är starkare i den cirkulära ekonomin
I en cirkulär ekonomi är affärsmodellen beroende av designens förmåga att stödja återbruk, reparation och resurscirkulation. Om produkten inte är designad för att leva länge eller återvinnas effektivt, faller affärsmodellen. I den linjära ekonomin kan designfel kompenseras med ökad försäljning. I den cirkulära ekonomin kan de inte det.
Detta stärker bandet mellan affärslogik och designlogik. Designen är inte längre bara ett uttryck för estetik eller funktion, utan en bärande pelare i hur affären fungerar. Därför måste företag redan från start se design som en strategisk kärnkompetens.
Vägen framåt
Att lyckas med impact decoupling handlar inte om att minska påverkan i efterhand, utan att koppla isär tillväxt från negativ miljöpåverkan genom systemskifte. För företag kräver det att affären byggs upp kring värdeskapande som inte sliter på resurser, och att designen utformas för att möjliggöra just detta.
Den cirkulära ekonomin kräver inte bara bättre lösningar, utan nya sätt att tänka. När affär och design samverkar från början kan företag inte bara minska sin påverkan. De kan bli motorer i att bygga upp ett ekonomiskt system som gynnar både planet och människa.
