Co-design – en nyckel för att nå cirkularitet

För att nå verklig cirkularitet behöver vi mer än bara smarta lösningar, vi behöver en ny form av samarbete. Co-design, eller samskapande, kan vara en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa hållbara och cirkulära system. Co-design innebär att involvera alla berörda parter i designprocessen, från användare till producenter, återvinnare och till och med de som hanterar avfall. Istället för att design ske i isolering, skapas lösningar tillsammans med dem som påverkas av dem.

Detta ger en djupare förståelse för hela systemet och gör det möjligt att skapa lösningar som fungerar i verkligheten, inte bara på pappret.

Cirklulära system kräver helhetstänkande

I en cirkulär ekonomi är varje del beroende av de andra. Om en komponent inte kan återvinnas, bryts loopen. Om en produkt är svår att reparera, minskar dess livslängd.
Cirkularitet kräver därför att man designar för hela livscykeln, även om man själv bara ansvarar för en liten del av den. Det betyder att textildesignern måste förstå hur plagget slits och slängs, att möbeltillverkaren måste veta hur material kan separeras, och att elektronikföretag måste tänka på hur produkter kan demonteras och återbrukas.

Ett tydligt exempel är från textilindustrin, där designers som får möjlighet att studera hur kläder ser ut efter de har använts och slängts, ofta förändrar sina designprinciper i grunden. Genom att se de faktiska problemen, hur vissa material blandas så att de inte kan återvinnas, eller hur små sömmar kan göra ett helt plagg oanvändbart så blir det tydligt vilka förändringar som måste till för att skapa verklig cirkularitet. Det är en av de mest effektfulla vägarna för att omvandla en bransch i grunden.

Co-design skapar engagemang och ägandeskap

En av de största styrkorna med co-design är att det skapar ett ägandeskap och ett djupare engagemang hos alla som är med.
När människor får vara med och forma lösningar blir de inte bara mer benägna att använda dem, de känner sig också ansvariga för deras framgång.
Detta är särskilt viktigt i cirkulära system, där varje aktörs bidrag är avgörande för att systemet ska hålla ihop över tid.

Co-design minskar motstånd mot förändring

Ett av de största hindren mot hållbar omställning är motstånd mot förändring. Människor kan uppleva nya system som krångliga, onödiga eller hotande. Men när man istället involveras tidigt i processen, förändras perspektivet.

Genom co-design får människor en chans att förstå förändringens syfte, påverka dess utformning och känna sig delaktiga i slutresultatet.
Det handlar om att gå från ”varför måste vi göra detta?” till ”hur kan vi tillsammans göra detta bättre?”

När människor får medverka, minskar inte bara motståndet. Förändringen accelererar.

Alejandro Aravena och halva hus

Ett inspirerande exempel på co-design är arkitekten Alejandro Aravena och hans arbete i Chile. Han designade ”halva hus”, små, robusta hus där de boende själva kunde bygga ut och anpassa sina hem efter sina behov och resurser.

Genom att involvera de framtida invånarna i designprocessen skapades bostäder som inte bara var billigare och bättre anpassade till verkliga behov, utan också byggde stolthet, engagemang och långsiktig hållbarhet.

IDEO och co-design som drivkraft för innovation

Design- och innovationsbyrån IDEO är ett av världens mest kända exempel på hur co-design används som kärnverktyg.
Istället för att se användare som passiva mottagare, bjuder IDEO in dem som aktiva medskapare i sina processer genom workshops, prototypande och gemensamma utvecklingssprintar.

Deras arbete inom sjukvården visar detta tydligt. Patienter, läkare och personal fick tillsammans skapa nya vårdmiljöer och tjänster.
Resultatet? Lösningar som var mer användbara, mer hållbara och lättare att genomföra.
Hos IDEO är co-design inte ett steg i processen, det är själva processen.

Hur skapar man co-design?

Att skapa co-design kräver ett medvetet arbetssätt. Här är några viktiga steg:

  1. Identifiera alla berörda parter
    Inte bara de som använder produkten, utan också de som tillverkar, reparerar, återvinner och påverkas på andra sätt.
  2. Skapa öppna forum för samskapande
    Genomför workshops, prototypverkstäder eller gemensamma ritprocesser.
  3. Lyssna aktivt
    Lyft fram alla perspektiv och ta dem på allvar, även de som först verkar irrelevanta.
  4. Testa snabbt och gemensamt
    Bygg enkla prototyper och låt deltagarna uppleva och förbättra idéerna tillsammans.
  5. Var transparent med mål och ramar
    Förklara varför ni samskapar och vad som kan påverkas.
  6. Bygg för långsiktigt ägande
    Låt lösningarna växa med användarna och ge dem verktyg att fortsätta förbättra över tid.

Co-design är inte bara ett smart verktyg – det är en grundbult i hållbar och cirkulär utveckling.

Genom att bjuda in fler aktörer att delta i designprocessen skapar vi inte bara bättre produkter och system, utan också djupare ägandeskap, mindre motstånd och en större förståelse för helheten.

Så nästa gång du står inför att skapa något nytt – fråga dig inte bara vad du ska skapa, utan med vem.