I en värld som ständigt förändras är det de system som sätter det gemensamma i centrum som har störst chans att vara långsiktigt hållbara.
Att avsätta en del av vinsten för att gynna någon typ av samhällsbyggande skapar en stabilitet och motståndskraft som individen ensam inte kan uppnå. När vinst används för allas bästa, skapas en kollektiv vilja att bidra, och alla känner att de är en del av en större, meningsfull gemenskap. Detta bygger motståndskraft mot kriser och stärker banden mellan individer, företag och samhälle.
Att dela med sig av vinsten till gemensamma initiativ betyder inte att man måste ge upp att vara vinstdrivande eller kostnadsmedveten – tvärtom. Det är inte ett antingen eller. Genom att avsätta en del av vinsten för communityns bästa blir företag och organisationer starkare, inte svagare. Många företag investerar stora summor i att bygga upp interna företagskulturer, just för att stärka sammanhållningen och arbetsmoralen. Men när dessa satsningar görs osjälviskt och sträcker sig bortom företagets egna intressen, blir effekten mycket starkare. En kultur som gynnar det gemensamma blir ett hållbart kapital, något som ökar med tiden och stärker företaget från grunden – oavsett om det ger kortsiktiga fördelar eller inte.
Från uppoffring till glädje – vinsten som gemensam resurs
Det är en påtaglig skillnad mellan att ge tillbaka frivilligt och att känna sig tvingad till det. När en del av vinsten går till att stödja den community som gjort framgången möjlig, stärks banden och gemenskapen växer. Bidragen ses inte längre som en börda utan som en möjlighet att vara med och bygga något bestående. I företag som till exempel är kooperativa går en del av överskottet direkt tillbaka till medlemmarna och deras projekt. Här skapas inte bara ekonomiska fördelar utan också en stark kultur av ansvar och sammanhållning som andra ofta blir avundsjuka på.
Sann legacy är en framgångsrik community, inte egen rikedom på pengar
Att vara ensamt rik på pengar är sällan något människor minns i långa loppet eller inspireras av. Att däremot skapa en community som mår bra och fortsätter att växa, lämnar ett avtryck och ett verkligt arv. De samhällen som lockar människor är sällan exklusiva villaområden med höga grindar utan trygga, samarbetsinriktade samhällen där människor känner sig välkomna och värdefulla. Och detta är bara möjligt om en del av det ekonomiska överskottet går till att bygga upp och stödja det gemensamma.
Vi har sett tydliga exempel genom historien. Kooperativa rörelser och folkrörelser i Sverige byggde på principen om att stärka varandra. I städer runt om i världen satsar sociala företag på att dela en del av sin vinst med den community som omger dem, vilket skapar både samhällsnytta och inspirerar fler att vara med. Modernare exempel som B Corporations, där företag som Patagonia och Ben & Jerry’s ser till att deras vinst återinvesteras i hållbarhetsprojekt, visar på hur företag kan stärkas både internt och externt av att ha ett samhällsengagemang.
Att bygga gemenskap ger oss mer än trygghet – det fyller våra grundläggande behov
Maslows behovstrappa visar att människor har olika behov – från fysiska överlevnadsbehov till självförverkligande och känslan av att tillhöra något. Genom att skapa system där vinster delas med det gemensamma, möter vi flera nivåer av dessa behov. Trygghet skapas när vi vet att vår gemenskap har resurser för att hantera svåra tider. Vi känner tillhörighet när vi ser att våra bidrag betyder något. Vi når självförverkligande genom att vara en del av något som ger långsiktigt värde, som bygger en positiv kultur där vi känner oss sedda.
En gemensam resurspool av vinster, återinvesterad i samhället, gör det möjligt att bygga upp både ekonomiskt och socialt kapital. Känslan av trygghet och gemenskap skapar ett samhälle där individer inte bara kan överleva, utan trivas.
Att investera i det gemensamma – framtidens hållbara affärsmodell
När vi ser vinsten som en möjlighet att bygga det gemensamma och skapa långsiktig stabilitet, ser vi också kraften i samverkan. Ekonomisk framgång och samhällsengagemang kan, och bör, gå hand i hand. Det gamla synsättet att ”var och en för sig” är både ohållbart och förlegat. Framtiden tillhör de som är villiga att dela, investera i och bygga upp samhället.
Den verkliga framgången är inte mätt i siffror på kontot utan i styrkan och välmåendet hos de människor och samhällen som vi byggt tillsammans.
