Föreställ dig två team som får exakt samma uppgift. Det första teamet består av fyra personer som fått tydliga mål, tydliga instruktioner och tydliga krav. De vet exakt vad som ska levereras. De vet varför företaget behöver resultatet. De förstår vikten av uppdraget. Men de tycker egentligen inte att arbetet är särskilt intressant. De gör det för att de måste. Det andra teamet består av två personer. De har samma uppdrag och samma förväntade resultat. Skillnaden är att de tycker att utmaningen är spännande. De experimenterar. De skrattar. De testar idéer. De diskuterar ivrigt olika lösningar. De drivs av nyfikenhet snarare än krav. Vilket team skulle du satsa dina pengar på?
De flesta människor känner intuitivt svaret. Vi vet att vilja ofta överträffar ansträngning. Vi vet att energi slår disciplin över tid. Vi vet att människor som vill göra något ofta presterar bättre än människor som måste göra samma sak. Ändå organiseras många innovationsinitiativ som om motsatsen vore sann.
Problemet med behov
I de flesta organisationer börjar innovation med ett behov:
- Styrelsen vill öka lönsamheten.
- Ledningen vill minska kostnaderna.
- Marknaden förändras.
- Nya konkurrenter dyker upp.
- Regelverk förändras.
- Teknikutvecklingen går snabbare än tidigare.
Alla dessa behov är verkliga. De är ofta viktiga. I många fall är de helt avgörande för organisationens överlevnad. Problemet är att behov i sig sällan skapar motivation. För den enskilda medarbetaren betyder formuleringar som ”öka marginalen med tre procent” eller ”effektivisera verksamheten” ofta väldigt lite på ett emotionellt plan.
Behov är logiska. Människor är emotionella. Det betyder inte att människor är irrationella. Det betyder att motivation uppstår på en annan nivå än behov. En människa vaknar sällan på morgonen och känner passion för att optimera en organisations kostnadsstruktur. Däremot kan samma människa känna passion för att lösa ett problem, skapa något nytt, testa en idé eller förändra något som upplevs meningsfullt. Och där uppstår en innovationsutmaning.
Viljan som innovationsmotor
Om behov är organisationens drivkraft är vilja människans drivkraft. Viljan handlar inte nödvändigtvis om vad vi gör. Den handlar ofta om hur vi får göra det. Många ledare tror att människor vill välja målen själva. I verkligheten är det ofta betydligt viktigare att människor får välja vägen.
- En utvecklare kanske inte bryr sig särskilt mycket om företagets omsättningsmål, men älskar att lösa tekniskt komplexa problem.
- En designer kanske inte drivs av effektivisering, men älskar att skapa bättre användarupplevelser.
- En projektledare kanske inte går igång på strategidokument, men älskar att få människor att samarbeta.
Målet kan vara detsamma. Motivationen kan vara helt olika. Det är därför innovationsledning i så hög grad handlar om översättning. Att översätta organisatoriska behov till mänsklig vilja.
Balansvågen mellan behov och vilja
Föreställ dig en balansvåg. På ena sidan ligger behov. På den andra sidan ligger vilja. Om behovssidan blir för tung uppstår tvång. Arbetet drivs av krav, kontroll och uppföljning. Resultat kan absolut uppnås, men energin blir låg. Kreativiteten minskar. Risktagandet minskar. Nyfikenheten försvinner. Om viljesidan blir för tung uppstår ett annat problem. Människor gör bara sådant som känns roligt för stunden. Viktiga organisatoriska behov riskerar att ignoreras. Energin finns där, men riktningen saknas.
Innovation uppstår ofta i balansen mellan dessa krafter. När människor förstår varför något behöver göras och samtidigt känner att de får skapa på ett sätt som engagerar dem. Det är då arbetet går från plikt till lust.
Resultatet bryr sig inte om vägen dit
En av de märkligaste sakerna med kreativitet är att resultatet inte innehåller någon information om hur det skapades. En briljant idé som uppstår under skratt är inte mindre värdefull än en briljant idé som pressats fram under stress. En innovativ lösning som skapats genom lek är inte mindre effektiv än en lösning som skapats genom hård kontroll. Resultatet är detsamma.
Ändå finns det många organisationer som fortfarande behandlar lekfullhet och kreativ frihet som något misstänkt. Som om värde måste produceras genom ansträngning för att vara legitimt. Men innovation fungerar ofta tvärtom. När människor har roligt producerar de fler idéer. När människor känner frihet utforskar de fler alternativ. När människor är nyfikna ser de fler möjligheter.
Det betyder inte att arbete ska vara enkelt. Det betyder att vägen till resultat inte behöver vara tråkig för att vara effektiv.
Varför vilja övertrumfar ansträngning
Det finns en anledning till att två engagerade människor ofta överträffar fyra omotiverade.
- Vilja skapar energi.
- Energi skapar uthållighet.
- Uthållighet skapar lärande.
- Lärande skapar resultat.
Människor som drivs av vilja fortsätter ofta långt efter att andra gett upp. De testar ytterligare en idé. De tar ett extra samtal. De läser en artikel till. De funderar vidare på problemet under promenaden hem. De arbetar inte nödvändigtvis fler timmar. Men deras tankar fortsätter att röra sig. Innovation är därför mindre beroende av arbetstid än av mental energi. Och mental energi kommer oftare från vilja än från krav.
Att göra om behov till vilja
Det är här den verkliga innovationsledningen kommer in, Behov behöver översättas till något människor vill arbeta med. Ett företag kanske behöver minska sina kostnader. Men ingen vaknar på morgonen och drömmer om kostnadsreduktion. Däremot kanske människor vill eliminera frustration, skapa smidigare processer eller bygga en bättre arbetsvardag. Samma behov kan beskrivas på helt olika sätt.
En organisation kanske behöver anpassa sig till en ny marknad. Men människor kanske hellre ser det som en möjlighet att utforska nya kundgrupper, lära sig nya saker eller skapa nästa generations lösningar. Behovet förändras inte. Men berättelsen förändras. Och berättelsen avgör ofta om människor känner vilja eller motstånd.
En metod för att omvandla behov till vilja
Det finns en enkel metod som innovationsledare kan använda.
- Börja med att formulera behovet så konkret som möjligt.
- Fråga sedan vad som blir bättre om behovet uppfylls.
- Därefter frågar man vem som får nytta av förändringen.
- Sedan letar man efter det som väcker nyfikenhet, stolthet, mening eller lekfullhet hos människorna som ska utföra arbetet.
- Om behovet är att minska energiförbrukningen kanske den kreativa utmaningen blir att skapa världens smartaste arbetsplats.
- Om behovet är att öka försäljningen kanske utmaningen blir att förstå kunder bättre än någon konkurrent gör.
- Om behovet är att effektivisera verksamheten kanske uppgiften blir att eliminera alla onödiga irritationer i vardagen.
Plötsligt arbetar människor inte längre med behovet. De arbetar med något de vill utforska.
Checklista för balans mellan behov och vilja
När ett innovationsprojekt startar finns det ett antal frågor som kan hjälpa till att avgöra om balansen är tillräckligt stark.
- Förstår människor varför behovet finns, eller uppfattas det bara som ett krav ovanifrån?
- Kan varje deltagare förklara varför frågan är viktig på sitt eget sätt?
- Finns det utrymme att välja metod, angreppssätt eller kreativ process?
- Känner människor nyfikenhet inför uppgiften eller enbart ansvar?
- Skulle deltagarna prata om problemet även om de inte var tvungna?
- Finns det möjlighet att experimentera och lära längs vägen?
- Upplever människor att de får använda sina styrkor?
- Finns det något i uppgiften som känns roligt?
- Finns det något som väcker stolthet?
- Finns det något som väcker upptäckarglädje?
Ju fler ja-svar som finns på dessa frågor, desto större är sannolikheten att balansvågen lutar åt rätt håll.
Innovationsledarens verkliga uppgift
Många tror att innovationsledning handlar om att generera idéer. I praktiken handlar det ofta om något annat. Det handlar om att skapa förutsättningar där organisatoriska behov möter mänsklig vilja. Det handlar om att se till att människor förstår varför något är viktigt samtidigt som de får frihet att skapa på sitt eget sätt. Det handlar om att skydda nyfikenheten även när kraven ökar. Det handlar om att förstå att kreativitet inte uppstår trots att människor har roligt. Den uppstår ofta därför att människor har roligt.
När balansvågen hittar jämvikt
De mest innovativa organisationerna är sällan de som har de hårdaste målen. De är ofta de som lyckas skapa en ovanlig balans mellan behov och vilja. De förstår att behov ger riktning men att vilja ger energi. De förstår att krav kan skapa rörelse men att nyfikenhet skapar acceleration. De förstår att människor inte behöver älska varje mål, men att de behöver känna glädje i hur de får bidra till det.
Kanske är det därför så många innovationer föds i miljöer där människor skrattar, experimenterar och utforskar tillsammans. Inte för att de saknar ambitioner eller affärsmål, utan för att de har lyckats koppla samman organisationens behov med människors vilja att skapa.
Och kanske är det den viktigaste lärdomen av alla. När behov och vilja hamnar i konflikt uppstår friktion. Men när de hamnar i balans uppstår något helt annat.
Då uppstår energi.
Och energi är i slutändan den mest underskattade resursen i all innovation. För när människor vill skapa något, snarare än bara måste skapa något, händer ofta sådant som inga mål, budgetar eller strategidokument i världen kan tvinga fram. Då blir innovation inte längre en process som behöver drivas. Den börjar driva sig själv.
